Nervsystemet är ett komplext nätverk av celler och vävnader som förmedlar meddelanden mellan hjärnan och resten av kroppen. Nervsystemet styr alla kroppens aktiviteter, från andning och hjärtfrekvens till rörelser, tankar och känslor.
Nervsystemet består av två huvuddelar: det centrala nervsystemet (CNS) och det perifera nervsystemet (PNS). CNS består av hjärnan och ryggmärgen. PNS består av alla nerver som förgrenar sig från ryggmärgen till andra kroppsdelar.
Det perifera nervsystemet förmedlar meddelanden mellan det centrala nervsystemet och andra kroppsdelar. PNS delas upp i det somatiska och det autonoma nervsystemet.
Det perifera nervsystemet består av följande system:
Det somatiska nervsystemet (SNS) styr viljestyrda kroppsfunktioner, muskelrörelser och sinnesintryck. Exempel på detta är att gå, röra vid och se.
Det autonoma nervsystemet (ANS) styr kroppens ofrivilliga aktiviteter, t.ex. hjärtfrekvens och matsmältning. ANS kan vidare delas in i det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet.
Det sympatiska nervsystemet (SNS) är ansvarigt för "kamp- eller flyktreaktionen". Detta är kroppens beredskapssystem som förbereder oss för att antingen slåss eller fly när vi är i fara. SNS ökar hjärtfrekvensen, blodtrycket och andningen. Det leder också blod från matsmältningssystemet till musklerna så att de kan användas för fysisk aktivitet.
Det parasympatiska nervsystemet (PNS) är ansvarigt för "vila och smälta"-responsen. Detta är kroppens normala, avslappnade tillstånd där hjärtfrekvensen och blodtrycket är låga och matsmältningssystemet är aktivt. Det parasympatiska nervsystemet sänker hjärtfrekvensen och ökar blodflödet till matsmältningssystemet.
Det finns en tredje komponent i det autonoma nervsystemet som kallas det enteriska nervsystemet (ENS). ENS agerar självständigt och kontrollerar matsmältningsfunktionerna men utförs av de sympatiska och parasympatiska avdelningarna.
Hjärnan är kontrollcentrum för alla kroppens aktiviteter. Den tar emot information från sinnena och sänder signaler till resten av kroppen. Storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen är tre viktiga delar av hjärnan.
Storhjärnan är den mest betydande delen av hjärnan och ansvarar för våra högre funktioner, som t.ex. tänkande, resonemang och planering. Den är också ansvarig för våra sinnen, som syn, hörsel och känsel. Storhjärnan är uppdelad i två halvor, så kallade hemisfärer. Varje hemisfär styr den motsatta sidan av kroppen.
Lillhjärnan är belägen under storhjärnan vid skallbasen. Dess främsta uppgift är att koordinera våra rörelser och hjälpa oss att hålla balansen och gå och stå upprätt.
Hjärnstammen är den del av hjärnan som förbinder storhjärnan och lillhjärnan med ryggmärgen. Den styr många automatiska funktioner, t.ex. andning, hjärtfrekvens och blodtryck.
Ryggmärgen är ett långt, tunt knippe nervfibrer som löper från hjärnstammen ner till mitten av ryggen. Den omges av kotpelaren, eller ryggraden. Ryggmärgen förmedlar meddelanden mellan hjärnan och resten av kroppen. Den styr också vissa reflexer, t.ex. knäböjsreflexen.
Nervceller, eller neuroner, är de grundläggande enheterna i nervsystemet. De ansvarar för att ta emot och sända meddelanden. Varje neuron har en cellkropp som innehåller cellkärnan. Kärnan omges av ett membran som kallas cellmembran. I cellkroppen finns också andra organeller, t.ex. mitokondrier och lysosomer.
Axoner är långa, smala fibrer som sträcker sig ut från cellkroppen. Axonerna transporterar meddelanden från cellkroppen till andra nervceller, muskler eller körtlar. De är vanligtvis täckta av ett vitt, fetthaltigt ämne som kallas myelin. Myelin hjälper till att skydda axonen och ökar hastigheten med vilken meddelanden färdas.
Dendriter är korta, tunna fibrer som skickar meddelanden som sträcker sig från cellkroppen. De tar emot meddelanden från andra nervceller och vidarebefordrar dem till cellkroppen. De är vanligtvis kortare och tunnare än axoner.
En synaps är utrymmet mellan en nervcells axon och en annan nervcells dendrit. Meddelanden överförs över synapserna från en nervcell till en annan med hjälp av elektriska impulser och kemiska signalsubstanser.
Det finns tre typer av neuroner: motoriska, sensoriska och interneuroner. Vissa nervceller har både motoriska och sensoriska funktioner.
Sensoriska nervceller ansvarar för att förmedla meddelanden från sinnena till hjärnan. De kallas också för afferenta nervceller. Många sensoriska nervceller innehåller receptorer för beröring, temperatur och smärta.
Motorneuronerna ansvarar för att förmedla meddelanden från hjärnan till musklerna. De kallas också efferenta nervceller. Det finns både somatiska och autonoma motorneuron.
Interneuroner är nervceller som finns i hjärnan och ryggmärgen. De ansvarar för att vidarebefordra meddelanden mellan andra nervceller. De är också involverade i reflexer genom att överföra information direkt från sensoriska till motoriska nervceller, utan omvägen via hjärnan.
Nervflossing, även kallat neurodynamisk modulering, är ett sätt att behandla neuropati genom att släppa på spänningen i de skadade nerverna. Nervaxeln och de omgivande lederna sträcks ut och dras, vilket i princip lossnar nerven från den omgivande mjukvävnaden.
Neuropati runt lårbenet och bäckenet förekommer ofta vid hemofili på grund av blodansamlingar som sätter press på lårbensnerven. En studie av tonårspojkar med hemofili visade att 12 veckors nervtrådsbehandling avsevärt förbättrade signaleringen från lårbensnerven och minskade smärtan jämfört med konventionell sjukgymnastik.
En annan studie visade att fyra veckors nervtrådstvätt signifikant minskade muskelspasticiteten (onormal stelhet) i handleden och fingrarna och förbättrade funktionen i de övre extremiteterna hos tetraplegiska patienter efter traumatisk ryggmärgsskada.
Perifer neuropati är en vanlig biverkning av cellgiftsbehandling. Resultaten av yoga för att minska kemoterapi-inducerad neuropati studerades hos överlevare av bröst-, äggstocks- och endometriecancer. Studien visade att 60 minuters yoga dagligen under åtta veckor signifikant minskade neuropatisk smärta jämfört med en kontrollgrupp som inte utövade yoga.
Akupunktur kan också avsevärt minska sensoriska symtom och smärta samt förbättra livskvaliteten för patienter med kemoterapi-inducerad neuropati.
Alzheimers sjukdom är en degenerativ sjukdom som drabbar hjärnan. Den vanligaste orsaken till demens är en försämring av den kognitiva funktionen. Symtom på Alzheimers sjukdom är bland annat minnesförlust, förvirring och svårigheter med språk och motorik. Sjukdomen utvecklas långsamt och kan till slut leda till döden. Det finns inget botemedel mot Alzheimers sjukdom, men det finns behandlingar som hjälper till att hantera symtomen.
Parkinsons sjukdom är en degenerativ sjukdom som drabbar hjärnan. Det är den näst vanligaste orsaken till demens. Symtom på Parkinsons sjukdom är bland annat skakningar, stelhet, långsamma rörelser och balanssvårigheter. Sjukdomen utvecklas långsamt och kan till slut leda till döden. Det finns inget botemedel mot Parkinsons sjukdom, men det finns behandlingar som hjälper till att hantera symtomen.
Multipel skleros är en degenerativ sjukdom som drabbar hjärnan och ryggmärgen. Den kännetecknas av fläckar med skador, så kallade lesioner, i myelinskidan. Myelinskidan är ett fettämne som omger och skyddar nervfibrerna. När myelinskidan skadas störs nervimpulserna och symtom kan uppstå. Symtom på multipel skleros är bland annat trötthet, svaghet, muskelspasmer och balanssvårigheter. Sjukdomen kan vara mild eller svår, och det finns inget botemedel mot multipel skleros. Det finns dock behandlingar som kan hjälpa till att hantera symtomen.
Cerebral pares är en sjukdom som påverkar rörelseförmågan och muskeltonus. Den orsakas av en skada på hjärnan, vanligtvis före eller under födseln. Symtom på cerebral pares kan vara muskelspasmer, svaghet och svårigheter med koordination och balans. Hur allvarliga symtomen är kan variera från person till person. Det finns inget botemedel mot cerebral pares, men det finns behandlingar som hjälper till att hantera symtomen.
Nervsystemet är ett komplext nätverk av nerver och celler som transporterar meddelanden fram och tillbaka mellan hjärnan och resten av kroppen. Den är ansvarig för våra tankar, känslor, rörelser och förnimmelser. Nervsystemet kan påverkas av skador, sjukdomar eller exponering för vissa toxiner. Nervskador kan leda till domningar, stickningar och smärta. Många olika sjukdomar kan påverka nervsystemet.
Anatomi, centrala nervsystemet - StatPearls - NCBI Bookshelf
Neuroanatomi, Somatiska nervsystemet
Anatomi, autonoma nervsystemet
Neuroanatomi, Centrala nervsystemet (CNS) - StatPearls - NCBI Bookshelf
neuroanatomi, hjärnbarken - StatPearls - NCBI Bookshelf
Fysiologi, Nerv - StatPearls - NCBI:s bokhylla
Innehållet i denna artikel tillhandahålls endast i informationssyfte och är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Det är alltid rekommenderat att rådgöra med en kvalificerad vårdgivare innan du gör några hälsorelaterade förändringar eller om du har några frågor eller funderingar kring din hälsa. Anahana ansvarar inte för eventuella fel, utelämnanden eller konsekvenser som kan uppstå vid användning av den information som tillhandahålls.