Enligt American Migraine Foundation är migrän den sjunde mest invalidiserande sjukdomen bland alla sjukdomar. Uppskattningsvis 10% av alla människor i världen lider av migrän.
Migrän är en av många huvudvärkssjukdomar som kan orsaka svår molande smärta eller en pulserande känsla på ena eller båda sidorna av huvudet. International Headache Society definierar migrän utifrån antalet attacker och smärtfrekvens (minst fem obehandlade migränattacker som varar mellan 4-72 timmar).
Vanliga symtom i samband med migrän är kräkningar, illamående och ökad ljus- och ljudkänslighet. Andra symtom är t.ex. talsvårigheter, auror, matbegär eller aptitlöshet. Personer som upplever migrän med auror kan ha auror som visar sig som blinkande ljus före eller efter migränen. Migrän med aura kallas också för klassisk migrän, där det finns varningssignaler innan migränen inträffar.
Den vanligaste typen av migrän är migrän utan aura. Vissa personer upplever också migränsmärta i nacken, där den kan misstas för muskel- eller artritkramp, eller i ansiktet, där den kan misstas för bihålehuvudvärk. Migränhuvudvärken kan också kombineras med bihålebesvär, t.ex. tryck över ansiktet, rinnande ögon och nästäppa. Hos vissa patienter kan migränen vara svår och långvarig och påverka de dagliga aktiviteterna.
Vanliga riskfaktorer för migrän är ålder, kön och sjukdomshistoria. Migrän kan inträffa när som helst i livet, men drabbar oftast personer i åldern 20-50 år. Huvudvärken kan nå sin kulmen i 30-årsåldern och blir mindre allvarlig ju äldre personen blir. Kön spelar också en roll, eftersom kvinnor löper tre gånger större risk att drabbas av migrän än män. Gener bidrar till förekomsten av migrän; en individ är mycket mer benägen att uppleva migränhuvudvärk om en eller båda föräldrarna har migrän.
De exakta orsakerna till varför migrän uppstår är okända, men miljöfaktorer, livsstilsfaktorer och genetiska faktorer kan spela en roll. Migrän tros bero på en onormal hjärnaktivitet som tillfälligt påverkar kemikalier, nervsignaler och blodkärl i hjärnan. Forskning tyder på att överaktiva nervceller skickar signaler till trigeminusnerven, vilket får kroppen att frisätta kalcitonin-genrelaterade peptider (C.G.R.P.) och serotonin. C.G.R.P. orsakar svullnad i hjärnans blodkärl, vilket leder till inflammation och smärta vid migrän. Huvudvärken på ena sidan av huvudet kan flytta sig till den andra sidan av huvudet och påverka hela huvudet.
Episodisk migrän innebär att man har migrän mindre än femton dagar varje månad. En migrän som förekommer under tre eller flera på varandra följande månader eller mer än femton dagar per månad är kronisk. Episodisk migrän kan utvecklas till kronisk migrän på grund av utlösande faktorer som överkonsumtion av koffein eller överdriven användning av läkemedel, inklusive N.S.A.I.D.S., opioider och barbiturater. Smärtan blir värre när personen är känslig för ljus och ljud. Symtom på kronisk migrän är bland annat dubbelseende, sluddrigt tal, balanssvårigheter och yrsel.
Hur en migrän yttrar sig beror på vilken typ av migrän det rör sig om. Vestibulär migrän är t.ex. vanligt hos personer med en sjukdomshistoria av åksjuka. De vanligaste symptomen på vestibulär migrän är illamående och kräkningar med eller utan huvudvärk.
En vanlig typ av migrän som drabbar barn är bukmigrän, som orsakar illamående och kräkningar. Abdominal migrän kännetecknas av magsmärtor och aptitlöshet hos barn. Med tiden kan det utvecklas till en klassisk migränhuvudvärk. Retinamigrän är en annan typ av migrän som uppstår på grund av att blodkärlen i ögat drar ihop sig, vilket leder till att blodflödet till ögat minskar. Okulär migrän eller näthinnemigrän innebär upprepade perioder av tillfällig eller partiell blindhet eller nedsatt syn i ett öga.
Migränanfall är mer än bara en tidsram när någon har huvudvärk. För de flesta individer sker attackerna i tre faser. Cirka 60% av alla migränpatienter upplever symtom i den s.k. prodromefasen i början av ett migränanfall. Dessa subtila tecken inkluderar humörförändringar, aptitlöshet, matbegär, förstoppning, diarré, ökad urinering och frekventa gäspningar. Vissa personer känner dock inte igen dessa tecken som indikatorer på en migränattack.
En tredjedel av alla migränpatienter kan uppleva aura före eller under ett migränanfall. Aura avser reversibla och tillfälliga synstörningar och neurologiska symtom som härrör från det centrala nervsystemet. Symtomen börjar vanligtvis gradvis, under en period på 5-20 minuter, och varar mindre än en timme. En migrän med aura kan yttra sig som ljusblixtar, svarta prickar, vågiga linjer, hallucinationer eller tunnelseende. Vissa personer kan uppleva en fullständig synförlust, domningar eller en stickande känsla på ena sidan av kroppen.
Migrän utan aura är den vanligaste typen av migrän, som uppträder utan några varningssignaler. En annan typ är migränaura utan huvudvärk, även kallad tyst migrän, där aura och migränsymtom uppträder utan migränhuvudvärk. Tyst migrän, även kallad acefalgisk migrän, kan ge invalidiserande symtom med synstörningar, synförlust, förändrad färguppfattning och känslighet för ljus, ljud och lukt.
Under attackstadiet börjar migränhuvudvärken som en dov värk och övergår i en bultande eller pulserande smärta, som uppstår på ena sidan av huvudet. Cirka 80% av alla människor upplever illamående och kräkningar i samband med migrän. Individen kan också vara blek, klamrig eller yr i huvudet. De flesta migränhuvudvärkarna varar i cirka fyra timmar, men svåra migräner kan pågå i mer än tre dagar.
Under huvudvärksfasen kan smärtan förflytta sig från ena sidan av huvudet till den andra och eventuellt även påverka framsidan av huvudet. Det kan också kännas som om det påverkar hela huvudet. Symtom som är typiska i denna fas är ljus- och ljudkänslighet, illamående och kräkningar.
Efter migränhuvudvärken kan det postdromala stadiet pågå i upp till en dag med symtom som trötthet, värk i kroppen, muskelsmärta/svaghet, yrsel, koncentrationssvårigheter och ljus- och ljudkänslighet.
Enligt American Migraine Foundation finns det vissa avgörande skillnader i hur barn upplever migränanfall. Några av skillnaderna är att migränanfallen kommer mer sällan och att smärtan är mer bilateral jämfört med ensidiga migränanfall med kortare varaktighet. Den bilaterala smärtan uppstår över pannan i motsats till den unilaterala på ena sidan av huvudet.
Endogena eller exogena element som ökar sannolikheten för ett migränanfall på kort tid kallas migränutlösare. Några utlösande faktorer är stress samt mat och dryck, t.ex. livsmedelstillsatser, lagrad ost, alkohol och mononatriumglutamat. Hormonella förändringar är också vanliga utlösande faktorer för migrän hos kvinnor. Många kvinnor märker att migränanfall uppstår på grund av fluktuationer i östrogennivåerna under graviditeten eller deras klimakterie- eller menstruationscykler. En migrän som inträffar tre dagar efter menstruationscykeln eller två dagar före menstruationens början kallas menstruell migrän.
Symtomen kan vara migrän utan aura, molande smärta på ena sidan av huvudet, illamående, kräkningar och ökad ljuskänslighet. Menstruationsmigrän beror på en sänkning av östrogennivåerna och kan utlösas av stress, koffein eller uteblivna måltider. Hormonella läkemedel och preventivmedel kan också förvärra migränhuvudvärk.
Andra utlösande faktorer för migrän är att hoppa över måltider, koffeinintag, uttorkning och plötsliga förändringar i väder eller sensoriska stimuli. Några väderförändringar som är förknippade med migrän är hög luftfuktighet, överdriven värme, stormar, förändringar i barometertryck och åskväder.
Även om väderförändringar inte kan kontrolleras måste individer göra det som är gynnsamt för deras migrän. Dessutom utlöser starka dofter som rök, parfym och förtunningsmedel migrän hos vissa personer. Att identifiera och förstå vad som utlöser migrän är avgörande för att förebygga migrän.
Alla vanliga utlösande faktorer förekommer inte hos alla personer, och personer med migrän upplever utlösande faktorer på olika sätt. Att spåra triggers kan vara mer komplicerat och kräver noggranna överväganden. Det är viktigt för personer som lider av migrän att identifiera och förstå sina triggers.
Vanlig migränbehandling är förebyggande medicinering som syftar till att minska svårighetsgraden och frekvensen av migränanfall. Läkare använder olika typer av mediciner för att förebygga migrän. Förebyggande behandling omfattar blodtrycksläkemedel som ursprungligen utvecklats för högt blodtryck. Dessa förebyggande läkemedel inkluderar angiotensinreceptorblockerare, betablockerare, kalciumkanalblockerare, antidepressiva medel såsom tricykliska antidepressiva medel, serotonin-noradrenalin- och kramplösande medel samt valproinsyror.
Vårdgivare rekommenderar att personer med migrän tar en eller flera förebyggande mediciner i 2-3 månader för att utvärdera effekten om de inte upplever biverkningar. Preventiva eller abortiva läkemedel fokuserar på att lindra huvudvärken och hindra smärtan från att bli svår.
Nyare och dyrare mediciner mot migrän inkluderar antikroppar mot kalcitonin-genrelaterad peptid eller deras receptorer och antagonister. C.G.R.P.-hämmare blockerar en genrelaterad peptid som ökar under en migränattack, vilket kan bidra till att förebygga migränhuvudvärk. Förebyggande behandling av kronisk migrän omfattar topiramat och botulinumtoxin typ A. Andra medicintekniska produkter som kan hjälpa till att behandla migrän omfattar icke-invasiv vagusnervstimulering, extern trigeminusnervstimulering och transkraniell magnetstimulering.
Att hantera frekvent migrän kan innebära fysiska behandlingar som massage, akupressur, akupunktur, kiropraktik och kraniosakral terapi, som hjälper till att lindra huvudvärkssymtomen. Det är dock viktigt att konsultera en läkare innan man prövar alternativa behandlingar. För att avgöra vilken behandling som är lämplig är det viktigt att patienten beskriver sina huvudvärkssymtom, inklusive symtomens svårighetsgrad och frekvens.
För kvinnor vars migränsymtom verkar vara förknippade med menstruationscykeln och som upplever menstruationsrelaterad migrän kan hormonbehandling hjälpa till att lindra andra symtom.
Personer som tar smärtstillande läkemedel för ofta kan drabbas av svår huvudvärk vid överanvändning av läkemedel. Risken för huvudvärk till följd av läkemedelsmissbruk är störst om man tar en kombination av koffein, paracetamol och acetylsalicylsyra. Att ta ibuprofen eller aspirin i mer än 14 dagar och triptaner i mer än nio dagar per månad kan också utlösa huvudvärk vid överanvändning av läkemedel. Huvudvärk vid överanvändning av läkemedel uppstår när läkemedlet inte längre är effektivt för att lindra migränsmärta och orsakar huvudvärk. Cykeln fortsätter när man använder mer medicin.
Vissa migränläkemedel kan också begränsa blodkärlen; därför måste personer med risk för hjärtsjukdom eller hjärtinfarkt rådfråga en sjukvårdspersonal före användning. Alternativt måste gravida kvinnor och patienter med andra komorbida tillstånd rådfråga sin vårdgivare innan de använder och utvärdera biverkningar.
Sömnbrist eller oregelbunden sömn kan utlösa migrän eller migränattacker. Enligt American Migraine Foundation är det upp till 8 gånger mer sannolikt att personer med migrän har sömnproblem än andra. Några sätt att förbättra en persons sömnhygien är att följa en standardiserad och regelbunden sömnrutin, hålla rummet svalt och mörkt, undvika att använda elektronik i sovrummet och använda avslappningstekniker vid sänggåendet.
Att äta regelbundna och hälsosamma måltider kan göra stor skillnad, särskilt för personer med hungerutlösande faktorer. Mat som är relativt proteinrik och kolhydratfattig är i allmänhet att föredra för personer som lider av migrän för att undvika svängningar i blodsockret. Den stora utmaningen är att bedöma om vissa livsmedel utlöser migrän eller huvudvärk, eftersom detta kan variera avsevärt mellan olika individer.
Därför är det viktigt att känna till vilken kost eller vilka livsmedel som utlöser huvudvärken. Några vanliga strategier som kan tillämpas är att äta minst tre gånger om dagen, sluta eller begränsa koffeinintaget och hålla sig hydrerad genom att dricka 7-8 glas vatten dagligen.
Måttlig och regelbunden motion kan vara ett effektivt sätt att förebygga migrän. Man måste vara försiktig, eftersom ansträngande träning och fysisk aktivitet kan förvärra en attack. Några av fördelarna med motion är förbättrad allmän hälsa och bättre sömn. Rekommenderad träning för personer med migrän är regelbunden aerobisk träning i minst 30 minuter 3 gånger i veckan och cirka 30 minuters konditionsträning några gånger i veckan.
Välj en motionsform och aktivitet som passar dig. Börja med att långsamt sätta upp mål för hur länge och hur ofta du ska motionera och öka sedan gradvis hur ofta och hur länge du ska motionera. Denna gradvisa process hjälper individen att avstå från ansträngande träning som kan utlösa migrän.
Att föra dagbok över huvudvärk/migrän är ett praktiskt verktyg för att hantera utlösande faktorer, diagnos, läkemedelseffekt och effektiviteten i den nuvarande behandlingen, vilket gör det möjligt för en individ att förstå sjukdomen bättre. Man kan till exempel använda flera appar förutom en dagbok för att hålla koll på sin migrän/huvudvärk.
Några fördelar med en dagbok är att den kan hjälpa läkaren att diagnostisera migränen, visa mönstret för attacken, hjälpa individer att känna igen varningssignaler och utlösande faktorer samt bedöma akut eller förebyggande medicinering. Håll alltid dagboken enkel och registrera grundläggande information som kan vara till nytta för att hantera och förebygga migrän.
Stress kan förstärka migränsymtomen. Därför måste stresshantering vara en viktig del av planerna för att förebygga och kontrollera naturlig migrän. Skapa en daglig rutin som innehåller avkopplande stunder. Avkopplingsperioderna bör bestå av avslappningsstrategier. Några av dessa är att ta ett långsamt och djupt andetag, använda mjuka avslappnande ljud och ljus eller fokusera på en lugnande bild eller scen.
Andra rekommenderade strategier för att hantera stress är kognitiv beteendeterapi, biofeedback, andningstekniker, tacksamhet, guidad meditation och mindfulness samt positiva mantran.
Hos vissa individer är migrän en riskfaktor för stroke. Personer som löper högre risk att drabbas av stroke är bland annat rökare, kvinnor som har migrän med aura eller äter p-piller samt personer som äter ohälsosam mat som leder till högt blodtryck eller kolesterol.
Ring 112 eller uppsök en akutmottagning när en person upplever sitt livs värsta huvudvärk, neurologiska symtom som inte har förekommit tidigare, t.ex. balans-, syn- eller talproblem, stickningar, förlamning, svaghet, kramper, eller om huvudvärken uppstår efter en huvudskada eller kommer plötsligt. För att lära dig mer om migrän, se resurser från National Headache Foundation, American Headache Society och Migraine Research Foundation.
Vad är migrän? | Huvudvärk | JAMA
https://www.ingentaconnect.com/content/wk/wco/2022/00000035/00000003/art00016
Migrän: Symtom, orsaker, diagnos, behandling och förebyggande åtgärder
Migrän - Symtom och orsaker - Mayo Clinic
Migrän: Symtom, orsaker, behandling, utlösande faktorer och mycket mer
Innehållet i denna artikel tillhandahålls endast i informationssyfte och är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Det är alltid rekommenderat att rådgöra med en kvalificerad vårdgivare innan du gör några hälsorelaterade förändringar eller om du har några frågor eller funderingar kring din hälsa. Anahana ansvarar inte för eventuella fel, utelämnanden eller konsekvenser som kan uppstå genom att använda den information som tillhandahålls.