Divertikulit är ett tillstånd som drabbar tjocktarmen. Tjocktarmen är en viktig del av matsmältningssystemet. Tjocktarmen ligger nära slutet av matsmältningskanalen och spelar en viktig roll i matsmältningssystemet. Tjocktarmen tar upp vatten, mineraler och näringsämnen från maten och bildar avföringen.
Personer med divertikulit utvecklar divertiklar, små fickor som bildas i tarmväggen i tjocktarmen, särskilt i nedre vänstra delen av tjocktarmen eller tjocktarmen. Divertiklar bildas på grund av ökat tryck i tjocktarmen. Dessa fickor kallas divertiklar och utvecklas vanligtvis på svaga ställen i tjocktarmsväggen. Förekomsten av divertiklar är inte ovanlig och kan hittas hos cirka hälften av befolkningen som är 60 år och äldre.
Det finns två termer som beskriver utvecklingen av divertiklar, nämligen divertikulos och divertikulit. Divertikulos är när divertiklarna i tjocktarmen inte är inflammerade eller infekterade. Divertikulit uppstår när det finns inflammation eller infektion i dessa divertiklar. Denna inflammation och infektion i divertiklarna orsakar symtomen på divertikulit, t.ex. buksmärtor.
Vid divertikulos, där det inte finns någon infektion i divertiklarna, finns det ofta inga eller milda symtom. Vid divertikulit, där det finns en infekterad divertikel, är det vanligaste symtomet buksmärta, särskilt i nedre vänstra delen av buken. Smärtan kan variera från lindrig till svår buksmärta. Andra symtom på divertikulit är illamående, feber, förstoppning, enstaka diarréer och rektal blödning.
Akut divertikulit kan vara allvarligare och ge upphov till ytterligare komplikationer. Några av dessa komplikationer kan vara att det uppstår ett stopp i tjocktarmen på grund av ärrvävnad. Det finns också en risk för att utveckla en fistel, vilket betraktas som en medicinsk nödsituation. I vissa fall kan infekterade divertiklar brista, vilket är en allvarlig komplikation som leder till att tjocktarmens innehåll läcker ut i bukhålan. Denna komplikation kräver omedelbar läkarvård och eventuellt akut kirurgi.
En möjlig orsak till divertikulit är relaterad till kosten. En kost med lågt fiberinnehåll och högt innehåll av animaliskt fett och rött kött kan vara en riskfaktor för divertikulit. En fiberfattig kost kan orsaka kronisk förstoppning. Förstoppning kan vara en orsak till att divertikulit utvecklas. Andra livsstilar som kan öka risken för eller förvärra divertikelsjukdom är brist på motion, fetma och rökning. Det har också funnits kopplingar till vissa läkemedel, t.ex. steroider, opioider och icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel. Ett nedsatt immunförsvar kan också vara en bidragande orsak till att man utvecklar divertikulit.
Vissa förebyggande metoder bidrar till att minska risken för att utveckla divertikulit. En metod är att tillföra mer fibrer i kosten för att förbättra tarmens funktion, särskilt om du upplever förstoppning. Några kostförändringar som ökar ditt fiberintag är att äta mer frukt och grönsaker, äta mer fullkorn och äta mer baljväxter och fiberrika spannmål. Andra förebyggande åtgärder är att dricka mycket vatten, undvika rökning och överdriven alkoholkonsumtion. Delta i daglig motion och få i dig tillräckligt med D-vitamin.
En läkare kan också ordinera oral antibiotika för att bli av med infektionen. Smärtstillande läkemedel kan också ordineras för att lindra viss smärta. Vid svårare divertikulit kan vätska och antibiotika tillföras via ett dropp.
Vid mer komplicerad eller svår divertikulit kan kirurgi bli aktuellt. Kirurgi kan utföras vid återkommande episoder av divertikulit om du utvecklar komplikationer som perforering av tarmväggen, obstruktioner eller abscesser eller om du har en störning i immunsystemet. De vanligaste operationerna är tarmresektion, där delar av den infekterade tarmen avlägsnas och återansluts till den friska tarmen. I svårare fall kan en tarmresektion kombineras med en kolostomi. Vid en kolostomi kopplas den friska tarmen till en öppning i buken som kallas stomi, och avfallet töms i en kolostomipåse.
En fiberfattig kost kan bidra till utvecklingen av divertikulit. Andra riskfaktorer är genetiskt betingade anlag för divertikelsjukdom, rökning och minskad fysisk aktivitet. En läkare kan utföra ett eller flera tester för att kontrollera divertikulit, inklusive en fysisk undersökning, blodprov eller bilddiagnostik. Divertikulit kan vara lindrig och behandlas enkelt i hemmet med receptbelagda antibiotika, en tillfällig flytande diet och probiotika eller örtmediciner. Det är möjligt med mer allvarlig divertikulit att, en person kan utveckla komplikationer. I dessa fall kan det ibland krävas operation för att behandla komplikationer.
Det är viktigt att vara medveten om riskfaktorerna för att utveckla divertikulit och vidta åtgärder för att upprätthålla en frisk mag-tarmkanal och tjocktarm för att förhindra divertikelsjukdom.
Divertikulit - Symtom och orsaker - Mayo Clinic.
Divertikulit: Symtom, orsaker, diagnos, behandling, kirurgi
Divertikulos & Divertikulit: Symtom, behandlingar och förebyggande åtgärder
Divertikulär sjukdom och divertikulit - NHS
Symtom och orsaker till divertikelsjukdom | NIDDK
https://www.physio-pedia.com/Diverticulitis
Divertikulit - Diagnos och behandling - Mayo Clinic.
Divertikulär sjukdom och divertikulit - NHS.
Innehållet i denna artikel tillhandahålls endast i informationssyfte och är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Det är alltid rekommenderat att rådgöra med en kvalificerad vårdgivare innan du gör några hälsorelaterade förändringar eller om du har några frågor eller funderingar kring din hälsa. Anahana ansvarar inte för eventuella fel, utelämnanden eller konsekvenser som kan uppstå vid användning av den information som tillhandahålls.