Divertikulit är ett tillstånd som drabbar tjocktarmen. Tjocktarmen är en viktig del av matsmältningssystemet. Tjocktarmen ligger nära slutet av matsmältningskanalen och spelar en viktig roll i matsmältningssystemet. Tjocktarmen tar upp vatten, mineraler och näringsämnen från maten och bildar avföringen.
Viktiga slutsatser
- Definition: Divertikulit, en mag- och njursjukdom, är ett inflammatoriskt tillstånd som drabbar divertiklar i tjocktarmen och leder till kronisk inflammation.
- Symtom: Symtom på divertikelsjukdom är smärta i nedre vänstra delen av buken, feber, illamående, kroniska symtom som förstoppning och allvarliga komplikationer som rektal blödning.
- Riskfaktorer: Bland annat fiberfattig kost, fetma, rökning, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel och kronisk divertikulit.
- Divertikulit diagnostiserad: Divertikulit är en ovanlig komplikation och diagnostiseras med hjälp av sjukdomshistoria, fysiska undersökningar, blodprov och bilddiagnostik som datortomografi och koloskopi.
- Behandlingar: För att förebygga divertikulit ingår kostförändringar, antibiotika och operation i svåra fall.
Vad är divertikulit?
Personer med divertikulit utvecklar divertiklar, små fickor som bildas i tarmväggen i tjocktarmen, särskilt i nedre vänstra delen av tjocktarmen eller tjocktarmen. Divertiklar bildas på grund av ökat tryck i tjocktarmen. Dessa fickor kallas divertiklar och utvecklas vanligtvis på svaga ställen i tjocktarmsväggen. Förekomsten av divertiklar är inte ovanlig och kan hittas hos cirka hälften av befolkningen som är 60 år och äldre.
Det finns två termer som beskriver utvecklingen av divertiklar, nämligen divertikulos och divertikulit. Divertikulos är när divertiklarna i tjocktarmen inte är inflammerade eller infekterade. Divertikulit uppstår när det finns inflammation eller infektion i dessa divertiklar. Denna inflammation och infektion i divertiklarna orsakar symtomen på divertikulit, t.ex. buksmärtor.
Divertikulit Symtom
Vid divertikulos, där det inte finns någon infektion i divertiklarna, finns det ofta inga eller milda symtom. Vid divertikulit, där det finns en infekterad divertikel, är det vanligaste symtomet buksmärta, särskilt i nedre vänstra delen av buken. Smärtan kan variera från lindrig till svår buksmärta. Andra symtom på divertikulit är illamående, feber, förstoppning, enstaka diarréer och rektal blödning.
Akut divertikulit kan vara allvarligare och ge upphov till ytterligare komplikationer. Några av dessa komplikationer kan vara att det uppstår ett stopp i tjocktarmen på grund av ärrvävnad. Det finns också en risk för att utveckla en fistel, vilket betraktas som en medicinsk nödsituation. I vissa fall kan infekterade divertiklar brista, vilket är en allvarlig komplikation som leder till att tjocktarmens innehåll läcker ut i bukhålan. Denna komplikation kräver omedelbar läkarvård och eventuellt akut kirurgi.
Diagnos av divertikulär sjukdom
Divertikulit diagnostiseras baserat på tecken och symtom som buksmärta, förhöjda vita blodkroppar och blodig avföring. En läkare kan utföra en fysisk undersökning för att diagnostisera divertikulit, inklusive palpering av buken för att kontrollera om det finns smärta. Ett blodprov kan utföras för att kontrollera antalet vita blodkroppar, och avföringsprover kan samlas in för att utesluta en annan diagnos. Ibland används även bilddiagnostik, t.ex. datortomografi för att identifiera de inflammerade divertiklarna. En koloskopi kan utföras i mer kroniska fall för att utesluta andra möjliga samsjukliga tillstånd, t.ex. kolorektal cancer.
Orsaker till och riskfaktorer för divertikulit
En möjlig orsak till divertikulit är relaterad till kosten. En kost med lågt fiberinnehåll och högt innehåll av animaliskt fett och rött kött kan vara en riskfaktor för divertikulit. En fiberfattig kost kan orsaka kronisk förstoppning. Förstoppning kan vara en orsak till att divertikulit utvecklas. Andra livsstilar som kan öka risken för eller förvärra divertikelsjukdom är brist på motion, fetma och rökning. Det har också funnits kopplingar till vissa läkemedel, t.ex. steroider, opioider och icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel. Ett nedsatt immunförsvar kan också vara en bidragande orsak till att man utvecklar divertikulit.
Förebyggande metoder
Vissa förebyggande metoder bidrar till att minska risken för att utveckla divertikulit. En metod är att tillföra mer fibrer i kosten för att förbättra tarmens funktion, särskilt om du upplever förstoppning. Några kostförändringar som ökar ditt fiberintag är att äta mer frukt och grönsaker, äta mer fullkorn och äta mer baljväxter och fiberrika spannmål. Andra förebyggande åtgärder är att dricka mycket vatten, undvika rökning och överdriven alkoholkonsumtion. Delta i daglig motion och få i dig tillräckligt med D-vitamin.
Behandlingar för divertikulit
Behandlingsalternativen för divertikulit beror på hur allvarlig divertikuliten är. Vissa behandlingar i hemmet kan lindra symtomen på divertikulit i lindriga fall av divertikulit. Vissa hemmabehandlingar inkluderar att tillfälligt följa en fiberfattig eller flytande diet tills symtomen blir mindre frekventa (enligt läkarens rekommendation). Samtidigt bidrar probiotika och växtbaserade behandlingar till att minska inflammationen.
En läkare kan också ordinera oral antibiotika för att bli av med infektionen. Smärtstillande läkemedel kan också ordineras för att lindra viss smärta. Vid svårare divertikulit kan vätska och antibiotika tillföras via ett dropp.
Vid mer komplicerad eller svår divertikulit kan kirurgi bli aktuellt. Kirurgi kan utföras vid återkommande episoder av divertikulit om du utvecklar komplikationer som perforering av tarmväggen, obstruktioner eller abscesser eller om du har en störning i immunsystemet. De vanligaste operationerna är tarmresektion, där delar av den infekterade tarmen avlägsnas och återansluts till den friska tarmen. I svårare fall kan en tarmresektion kombineras med en kolostomi. Vid en kolostomi kopplas den friska tarmen till en öppning i buken som kallas stomi, och avfallet töms i en kolostomipåse.
Sista tankar om divertikelsjukdom
Divertikulära sjukdomar, inklusive divertikulos och divertikulit, är vanliga tillstånd som många människor upplever, särskilt när de åldras. Divertikulos uppstår när små fickor bildas i matsmältningskanalen, särskilt i tjocktarmen i svaga delar av tjocktarmsväggen. Om dessa fickor blir infekterade drabbas man av divertikulit.
En fiberfattig kost kan bidra till utvecklingen av divertikulit. Andra riskfaktorer är genetiskt betingade anlag för divertikelsjukdom, rökning och minskad fysisk aktivitet. En läkare kan utföra ett eller flera tester för att kontrollera divertikulit, inklusive en fysisk undersökning, blodprov eller bilddiagnostik. Divertikulit kan vara lindrig och behandlas enkelt i hemmet med receptbelagda antibiotika, en tillfällig flytande diet och probiotika eller örtmediciner. Det är möjligt med mer allvarlig divertikulit att, en person kan utveckla komplikationer. I dessa fall kan det ibland krävas operation för att behandla komplikationer.
Det är viktigt att vara medveten om riskfaktorerna för att utveckla divertikulit och vidta åtgärder för att upprätthålla en frisk mag-tarmkanal och tjocktarm för att förhindra divertikelsjukdom.
Vanliga frågor om divertikulit
Kan vissa livsmedel orsaka divertikulit?
- Tidigare trodde man att personer med benägenhet för divertikulit skulle undvika att äta nötter, och majs kan orsaka divertikulit, men forskning stöder inte teorin.
- Om du upplever kronisk förstoppning kan det vara till hjälp att äta mer fiberrika livsmedel eller till och med överväga fibertillskott för att förbättra den övergripande tarmfunktionen.
- Om du för närvarande har symtomatisk divertikulit kan läkaren rekommendera att du håller dig till flytande föda och undviker fast föda tills symtomen går över.
Jag har haft divertikulit; hur kan jag förebygga framtida attacker?
- Även om det finns genetiska kopplingar till uppblossande divertikulit kan vissa åtgärder vidtas för att förhindra framtida uppblossande.
- Dessa inkluderar att äta en fiberrik kost eller ta ett fibertillskott, dricka mycket vatten, begränsa alkoholkonsumtionen och undvika rökning samt hålla vikten hälsosam.
När ska jag uppsöka läkare om jag tror att jag har divertikulit?
- Om du ännu inte har fått diagnosen divertikulit och tror att du kan ha symtom är det viktigt att du bokar en tid hos en läkare.
- Om du redan har diagnostiserats med divertikulit kan vissa lindriga symtom behandlas hemma.
- Det är viktigt att söka läkarvård för att behandla eventuella komplikationer av divertikulit om du upplever förvärrade symtom som svår smärta, illamående, feber eller blödning.
Referenser
Divertikulit - Symtom och orsaker - Mayo Clinic.
Divertikulit: Symtom, orsaker, diagnos, behandling, kirurgi
Divertikulos & Divertikulit: Symtom, behandlingar och förebyggande åtgärder
Divertikulär sjukdom och divertikulit - NHS
Symtom och orsaker till divertikelsjukdom | NIDDK
https://www.physio-pedia.com/Diverticulitis
Divertikulit - Diagnos och behandling - Mayo Clinic.
Divertikulär sjukdom och divertikulit - NHS.
Ansvarsfriskrivning
Innehållet i denna artikel tillhandahålls endast i informationssyfte och är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Det är alltid rekommenderat att rådgöra med en kvalificerad vårdgivare innan du gör några hälsorelaterade förändringar eller om du har några frågor eller funderingar kring din hälsa. Anahana ansvarar inte för eventuella fel, utelämnanden eller konsekvenser som kan uppstå vid användning av den information som tillhandahålls.
