Välmående blogg

Årtidsbunden depression - Vad du bör tänka på

Skriven av Anahana | september 17, 2024

SAD är en säsongsbunden affektiv sjukdom som ofta förekommer under vintermånaderna och som efterliknar depressionssymtom.

Viktiga slutsatser

  • SAD (Seasonal Affective Disorder) är en typ av egentlig depression som är kopplad till årstidsväxlingar, särskilt vinterdepression eller sommardepression.
  • SAD-symtom inkluderar förändringar i sömnmönster, låg energi och socialt tillbakadragande, i likhet med egentlig depression och bipolär sjukdom.
  • Behandlingen omfattar ljusterapi, samtalsterapi och stöd från en mentalvårdspersonal.
  • Vinterdepression uppträder under tidig vinter, medan sommardepression uppträder under tidig sommar.
  • Psykiska tillstånd som SAD är hanterbara med rätt behandling.
  • Symtomen på säsongsbunden depression förvärras av brist på solljus och påverkar humör och sömn.

Vad är säsongsbetonad affektiv sjukdom

SAD (Seasonal Affective Disorder) är en typ av depression som uppträder i samband med årstidsväxlingarna. Årstidsbunden depression kan vara mer känt som årstidsbunden depression, vinterdepression eller vinterblues. Säsongsbunden affektiv sjukdom medför betydande förändringar i humör och beteende.

SAD är vanligast på vintern när dagsljuset blir kortare. Säsongsbunden affektiv sjukdom drabbar sällan människor under vår- och sommarmånaderna. För både vinter- och sommar säsongsbetonad affektiv sjukdom kommer symtomen att dyka upp och försvinna ungefär samma tid varje år. Symtomen börjar vanligtvis som milda i början av säsongsbytet, t.ex. på hösten, och blir sedan svårast i mitten av säsongen, t.ex. på vintern.

Vilka är SAD-symtomen?

För både sommar- och vintersäsongsbunden affektiv sjukdom följer symtomen ett säsongsmönster, vilket innebär att de uppträder i början av en säsong och avtar i slutet av säsongen.

Vid säsongsbunden vinterdepression (den vanligaste SAD-formen) börjar man ofta känna sig nedstämd och ha låg energi under senhösten eller tidig vinter. Människor kan börja sova mer och uppleva mer trötthet under dagen. Andra symtom är att man känner sig ledsen och gråter mer än vanligt, har känslor av hopplöshet och självmordstankar. Människor kan känna sig mindre intresserade av att delta i aktiviteter som de tidigare tyckte om, och de kan börja dra sig undan från vänner och familj. Andra symtom är viktuppgång, överätning, särskilt av stärkelsehaltiga och söta livsmedel, och sug efter kolhydrater. Symtomen på vinterdepression börjar ofta försvinna under våren eller försommaren.

Personer som upplever säsongsbunden affektiv sjukdom under sommarmånaderna kan ha andra symtom än de som upplever säsongsbunden affektiv sjukdom under vintermånaderna. Dessa symtom kan vara ökad ångest eller irritation, irritabilitet, sömnsvårigheter och sömnlöshet samt viktminskning.

Vilka är orsakerna till säsongsbetonad depression?

För säsongsbetonad vinterdepression är den vanligaste orsaken minskat solljus på grund av kortare dagsljustimmar. Minskad exponering för solljus kan orsaka kemiska förändringar i hjärnan, vilket kan leda till symtom på SAD. Minskad exponering för solljus kan påverka serotoninaktiviteten och leda till depressionssymtom. Serotonin är en kemisk substans i hjärnan som påverkar humöret, matsmältningen, sömnen, benhälsan och andra kroppsfunktioner. Låga serotoninnivåer är förknippade med humörstörningar och psykiska tillstånd, inklusive depression och ångest, samt sömn- och matsmältningsproblem.

Kortare dagar kan också orsaka störningar i sömn- och vakenhetsmönstret (dygnsrytmen) och förändringar i de nivåer av melatonin som kroppen producerar. En överproduktion av melatonin på grund av minskat solljus kan orsaka ökad sömnighet och dåsighet.

Vid sommar-SAD kan symtomen börja tidigt på våren eller sommaren. Under sommarmånaderna kan det hända att kroppen inte producerar tillräckligt med melatonin. Minskade nivåer av melatonin kan orsaka de symtom på sömnlöshet, ångest och irritabilitet som ses vid säsongsbunden depression under sommaren. Andra symtom är hög stressnivå och minskad aptit.

Riskfaktorer för att utveckla säsongsbunden affektiv sjukdom

Förekomsten av en annan humörstörning, såsom egentlig depression eller bipolär sjukdom, kan öka risken för att drabbas av säsongsbunden affektiv sjukdom. Dessutom kan familjemedlemmar som lider av säsongsbunden depression eller andra humörstörningar göra dig mer mottaglig för säsongsbunden depression.

Att bo längre bort från ekvatorn kan också spela en roll, eftersom det finns mer extrema förändringar mellan årstider och dagsljustimmar. Dagsljuset blir mycket kortare på vintern och mycket längre på sommaren. Att bo längre bort från ekvatorn innebär dessutom att det finns mindre solljus under vintermånaderna. Slutligen kan det faktum att man bor i ett molnigt klimat med begränsad exponering för direkt solljus också öka risken för att drabbas av årstidsbunden depression.

Vilka är behandlingarna för säsongsbetonad affektiv störning?

Ett behandlingsalternativ för säsongsbunden affektiv sjukdom under vintern är ljusbehandling. Ljusterapi innebär att du utsätter dig för starkt artificiellt ljus varje dag. Specifika lampor och utrustning, t.ex. en ljusterapilåda, är framtagna för ljusterapi.

Att utsätta sig för naturligt ljus så mycket som möjligt under vintermånaderna är också fördelaktigt. Exponering för solljus hjälper vår kropp att producera vitamin D. Därför kan människor som bor i klimat med begränsad solexponering ha nytta av att ta ett vitamin D-tillskott.

Att äta en balanserad kost och motionera regelbundet kan också hjälpa till att lindra symtomen på säsongsbunden affektiv sjukdom. Att se till att du får tillräckligt med sömn är viktigt för att upprätthålla en korrekt sömncykel.

Andra behandlingar kan vara yoga, meditation eller mindfulnessövningar. Meditation och mindfulnessövningar kan hjälpa dig att känna igen och förstå dina känslor och upplevelser. Meditation kan också bidra till att öka dina nivåer av serotonin. Yoga kan hjälpa dig att förena kropp och själ och hjälpa dig att bli medveten om de förändringar som sker i takt med att årstiderna växlar. Yoga och meditation kan också hjälpa till att hantera stressnivåer och vara en form av fysisk aktivitet, vilket kan hjälpa mot symtom på SAD.

Psykoterapi, en form av samtalsterapi, kan också hjälpa människor som upplever säsongsbunden affektiv störning. Slutligen kan vissa människor uppleva att antidepressiva läkemedel som selektiva serotoninåterupptagshämmare kan hjälpa till med säsongsbetonad affektiv störning.

Vanliga frågor om årstidsbunden depression (Seasonal Affective Disorder)

Hur vet jag om jag har SAD?

  • Att öva mindfulness och kontrollera sitt humör och sina känslor kan hjälpa dig att förstå ditt humör och dina känslor och hur de förändras under året.
  • Notera om du upplever betydande humörförändringar under vissa årstider.
  • Du kanske också märker att det under vissa årstider, särskilt vintermånaderna, sker förändringar i ditt sömnmönster, din aptit eller din energinivå.
  • Var öppen för att diskutera dessa förändringar med din läkare eller mentalvårdspersonal.

Hur får man diagnosen säsongsbetonad affektiv störning?

  • En läkare eller mentalvårdspersonal tittar på dina symtom, din personliga familjehistoria och din livsstil.
  • Läkarna tittar ofta efter om symtomen uppträder vid samma tid på året (t.ex. under höst/vinter) under minst två år.

Finns det andra namn för säsongsbetonad affektiv sjukdom?

  • Den säsongsbetonade affektiva störningen kan också kallas:
    • Vinterdepression
    • Vinterdepression
    • Årstidsbunden depression
    • SAD
    • Sommardepression

Referenser

NIMH " Årstidsbunden depression (Seasonal Affective Disorder)

Säsongsbunden affektiv sjukdom (SAD) - Symtom och orsaker - Mayo Clinic

Årstidsbunden depression (SAD) | CAMH

Säsongsbunden affektiv sjukdom | Johns Hopkins Medicine

Sommar SAD: Hur man vet om man har det

Säsongsbetonad depression (säsongsbetonad affektiv sjukdom)

7 medvetna metoder för att hantera säsongsbetonad affektiv sjukdom

Ta det lugnt: Yoga mot årstidsbunden depression

Fem tips för att ta sig igenom vinterns känslomässiga sörja - Headspace

Serotonin: Vad är det, funktion & nivåer

Ansvarsfriskrivning

Innehållet i denna artikel tillhandahålls endast i informationssyfte och är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Det är alltid rekommenderat att rådgöra med en kvalificerad vårdgivare innan du gör några hälsorelaterade förändringar eller om du har några frågor eller funderingar kring din hälsa. Anahana ansvarar inte för eventuella fel, utelämnanden eller konsekvenser som kan uppstå vid användning av den information som tillhandahålls.