Skolios är en onormal krökning av ryggraden i sidled som påverkar ryggradens symmetri.
Skolios är ett tillstånd där en person har en onormal sidokurva i ryggraden. Ryggraden består av 24 ben som kallas ryggkotor. Detta kallas för ryggraden, som ger stöd och hjälper till att skydda ryggmärgen. Även om ryggraden har en viss naturlig framåt- och bakåtkrökning, har den vanligtvis ingen krökning i sidled.
Därför kommer en skanning framifrån av en normal ryggrad att se rak ut. Om man skannar ryggraden på en person med skolios framifrån ser man en S- eller C-formad kurva. Skolioskurvor finns i bröst- och ländryggen. Ryggradens krökning kan variera från tio grader, vilket anses vara mild skolios, till hundra grader eller mer. Skolios kan vara synlig för andra eftersom personer med skolios ser ut att stå ojämnt eller ha ojämna axlar och höfter. Skolios kan behandlas med mer konservativa behandlingar eller kan kräva kirurgiskt ingrepp.
Vanligtvis uppträder skolios hos barn och ungdomar i åldrarna tio till femton år. Denna typ av skolios kallas idiopatisk skolios och är den vanligaste typen av skolios. Orsaken till idiopatisk skolios är okänd, även om den kan förekomma i familjer. Idiopatisk skolios kan vara lindrig i början men kan utvecklas till att bli allvarligare i takt med att barnet växer och går igenom puberteten.
En deformitet i ryggraden orsakar medfödd skolios vid födseln. Mer specifikt beror medfödd skolios ofta på felaktiga kotor som finns vid födseln. Den vanligaste orsaken är att en eller flera ryggkotor inte bildas helt vid födseln, vilket också kallas hemivertebra. Medfödd skolios kan också bero på att ryggkotorna inte separerar.
Neuromuskulär skolios är när en person har ett underliggande neuromuskulärt tillstånd, t.ex. cerebral pares, ryggmärgsbråck eller muskeldystrofi, som orsakar skolios. Kurvorna vid neuromuskulär skolios uppträder ofta vid en tidigare ålder än vid idiopatisk skolios och utvecklas snabbt.
Skolios hos äldre vuxna kan vara degenerativ skolios. Degenerativ skolios uppträder i vuxen ålder på grund av degenerativa tillstånd, inklusive degenerativ disksjukdom eller artrit i ryggraden. Oftast uppstår degenerativ skolios på grund av degeneration av ryggradens facettleder. Degenerativ skolios kan ofta orsaka ryggsmärta, smärta i benen eller stickningar som går ner i benen.
Andra symtom på skolios är ryggsmärta, domningar eller stickningar i benet. Eftersom skolioskurvor orsakar obalans i hållningen måste vissa muskler anpassa sig till denna obalans, vilket kan orsaka kronisk ryggsmärta. Dessutom kan ryggradens onormala krökning i sidled komprimera nerver som orsakar symtom som stickningar, smärta eller försämrad finmotorik. En person kan också uppleva trötthet och stelhet.
Sociolos kan förhindra cirkulationen av CSF i hjärnan, vilket leder till spänningshuvudvärk och migrän. Skolios kan också orsaka nedsatt lungfunktion. Vid svår skolios kan det vara svårare för bröstkorgen att expandera helt och hållet, vilket gör att man kan ha svårt att ta djupa andetag. Skolios kan också påverka matsmältningssystemet eftersom det kan sätta press på magen och tarmarna och orsaka matsmältningsproblem.
För att ställa diagnosen skolios gör läkaren vanligtvis en fysisk undersökning och en neurologisk undersökning, inklusive en röntgenundersökning. De kommer att leta efter obalanser i axlar och höfter, skillnader i bröstkorgen och utbuktningar när personen böjer sig framåt. MR-undersökningar kan också bidra till att diagnostisera underliggande tillstånd.
En avvikelse i ryggkotorna orsakar medfödd skolios. Neuromuskulär skolios utvecklas på grund av underliggande neuromuskulära tillstånd som muskeldystrofi, cerebral pares och ryggmärgsbråck. Idiopatisk skolios, som är den vanligaste, har ingen känd orsak. Men det är den vanligaste formen av skolios (cirka 80 % av fallen). Idiopatisk skolios kan förekomma i familjer; om det finns en familjehistoria med skolios kan du därför vara mer utsatt för risken att utveckla skolios.
För barn och ungdomar med måttlig eller svår skolios hjälper en ryggortos till att förhindra att ryggradskurvan förvärras. Tandställning bärs vanligtvis mellan 13-16 timmar per dag.
En läkare kan rekommendera operation för att förhindra att krökningen förvärras eller för att hjälpa till att räta ut ryggraden i svårare fall. Fusionskirurgi i ryggraden är ett kirurgiskt ingrepp vid skolios. Vid steloperation av ryggraden sammanfogas två eller flera ryggkotor med hjälp av bentransplantat för att räta ut ryggraden.
En annan skoliosoperation innebär att man placerar en eller flera metallstavar som hjälper till att räta ut ryggraden och som kan expandera när barnet eller ungdomen växer. En mindre invasiv ryggkirurgi är tethering av kotkropparna, där metallankare fästs i kotorna. Ett band fästs sedan genom förankringarna och spänns för att hjälpa till att räta ut ryggraden.
En alternativ behandling för skolios är yoga. Yoga för skolios kan hjälpa till att stärka muskler som kan ha blivit svaga på grund av obalanser som orsakas av skolios. Yoga kan också hjälpa till att stödja en korrekt hållning och minska ryggsmärtor som orsakas av skolios. Yoga hjälper också till att sträcka ut muskler som kan vara spända och skapa en mer symmetrisk inriktning.
Pilates kan också vara en alternativ behandling av skolios. Pilates korrigerar effektivt obalanser i kroppshållningen och stärker muskler som främjar en korrekt hållning. Andra behandlingsalternativ för skolios är sjukgymnastik och kiropraktiska justeringar.
Skolios | Johns Hopkins Medicine
Skolios: Symtom, behandling och kirurgi
Skolios hos vuxna: Symtom, diagnos, behandling och resultat
Skolios - symtom, diagnos och behandling
Skolios - Symtom och orsaker - Mayo Clinic.
8 sätt som skolios påverkar kroppen | Dr Jason Lowenstein
Effekten av Pilates-träning för skolios på förbättring av ryggradsdeformitet och livskvalitet - PMC.
Idiopatisk skolios hos barn och ungdomar - OrthoInfo - AAOS
Medfödd skolios - OrtoInfo - AAOS
Neuromuskulär skolios - OrtoInfo - AAOS
Förebyggande av skolios: Hur man stoppar ytterligare progression av skolioskurvan
Innehållet i denna artikel tillhandahålls endast i informationssyfte och är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Det är alltid rekommenderat att rådgöra med en kvalificerad vårdgivare innan du gör några hälsorelaterade förändringar eller om du har några frågor eller funderingar kring din hälsa. Anahana ansvarar inte för eventuella fel, utelämnanden eller konsekvenser som kan uppstå vid användning av den information som tillhandahålls.