Läs mer om kronisk migrän, en sjukdom som leder till ofta återkommande smärtsam huvudvärk. Förstå orsaker, symtom, utlösande faktorer och vad man kan göra för att förebygga eller behandla kronisk migrän.
Migrän är en av flera huvudvärkssjukdomar som drabbar 12% av befolkningen i världen. Migrän är den tredje största orsaken till funktionsnedsättning, enligt Global Burden of Disease Study 2019.
Kronisk migrän diagnostiseras när en person upplever femton eller fler dagar med huvudvärk varje månad, med minst åtta dagar med migräninslag under mer än tre månader.
Migränanfallen blir allt svårare och kommer allt oftare med tiden. Läkare klassificerar dessa attacker i två typer: episodisk migrän och kronisk migrän.
Medan episodisk migrän förekommer sällan, förekommer kronisk migrän upprepade gånger under minst tre månader.
Episodisk migrän kan med tiden utvecklas till kronisk migrän. Studier har visat att cirka 3% av de personer som upplever episodisk migrän utvecklas till att få kronisk migrän.
Även om symtomen på episodisk och kronisk migrän är desamma, varierar symtomens frekvens och intensitet.
Vanliga symtom på alla typer av migrän är
Personer som har migrän kan uppleva att vissa faktorer, t.ex. specifika miljöer, situationer och beteenden, utlöser en ny migränattack. Dessa kallas vanligen migränutlösande faktorer.
Några vanliga utlösande faktorer för personer med kronisk migrän är
Utlösande faktorer kan variera från person till person, och därför kan personer med kronisk migrän ha nytta av att identifiera och hålla reda på sina utlösande faktorer i en migrändagbok.
På så sätt kan individen försöka minska sin exponering för vanliga utlösande faktorer.
Personer som tidigare har haft migrän kan uppleva episoder av ökad oro och stress.
Höga nivåer av stress och ångest frigör hormonet kortisol, som kan leda till kärlförändringar i hjärnan, vilket resulterar i inflammation och kronisk huvudvärk.
Stressrelaterade upplevelser eller miljöer som orsakar stress leder till beteendeförändringar och symtom hos individer, till exempel otillräcklig sömn, muskelspänningar, färre måltider eller att man glömmer att ta mediciner.
Överkonsumtion av koffein är en annan vanlig migränutlösande faktor. Koffein är ett stimulerande medel som potentiellt kan utlösa en migränattack.
Koffeinhaltiga drycker eller sockerhaltiga läskedrycker kan också bidra till migränhuvudvärk.
Vissa artificiella sötningsmedel, kryddor, salt och lagrade livsmedel (ostar och charkuterier) kan utlösa migrän. Mononatriumglutamat (MSG) är ett konserveringsmedel i livsmedel som kan utlösa migränhuvudvärk.
Att hantera kost och måltidsplaner är också viktigt, eftersom att hoppa över måltider kan utlösa huvudvärk hos vissa personer med kronisk migrän.
Kronisk och episodisk migrän är vanligare hos kvinnor än hos män.
Exempelvis kan hormonförändringar under menstruationen, före och efter klimakteriet samt hormonella läkemedel utlösa migrän.
Överanvändning av migränläkemedel eller kärlvidgande medel som kan påverka kärlsystemet eller blodkärlen kan utlösa migrän eller förvärra en episodisk migrän.
Personer som tar migränläkemedel kan också uppleva rebound-migrän.
Det är bäst att kontakta vårdpersonal angående användning av migränläkemedel. Överanvändning av migränläkemedel kan ibland leda till huvudvärk på grund av överanvändning av läkemedel.
Förändringar i säsongs- och vädermönster kan också förändra migränens status.
Förändringar i barometertryck, luftfuktighet och temperatur kan också påverka tidpunkten, svårighetsgraden och frekvensen av migränhuvudvärk.
Sensorisk stimulering, t.ex. starka dofter, hög musik och blinkande ljus, kan också utlösa episoder av migrän hos enskilda personer.
Att sova sju till åtta timmar varje natt är avgörande för att förebygga migrän. Att inte få tillräckligt med sömn eller att sova för mycket kan förvärra ett migränanfall.
Om man tror att man lider av kronisk migrän bör man kontakta sjukvården.
En vårdpersonal eller huvudvärksspecialist tar upp en detaljerad sjukdomshistoria och bedömer individens symtom och möjliga utlösande faktorer.
Läkaren kan fråga personer om deras migränmönster, om det är kontinuerligt eller episodiskt, migränens intensitet och frekvens samt eventuella identifierade riskfaktorer eller utlösande faktorer.
Att följa huvudvärksdagar med hjälp av en huvudvärksdagbok är avgörande för en diagnos, eftersom diagnosen beror på antalet huvudvärksdagar som en individ har.
De kommer också att samla in information om familjehistoria, smärtans svårighetsgrad, känsla, plats, andra symtom som åtföljer smärtan, nuvarande och tidigare mediciner och livsstilsfaktorer som kan orsaka sekundär huvudvärk.
En huvudvärksspecialist kan genomföra en neurologisk undersökning eller använda diagnostiska kriterier för att utesluta andra typer av kronisk huvudvärk.
Kronisk migrän kan också diagnostiseras med hjälp av magnetkamera eller datortomografi.
MR-undersökningar använder radiovågor och ett magnetfält för att producera bilder av blodkärl och hjärnan, vilket hjälper vårdpersonal att diagnostisera neurologiska tillstånd och sjukdomar i hjärnan, inklusive migrän.
CT-undersökningar använder röntgenstrålar för att generera tvärsnittsbilder av hjärnan, vilket hjälper läkare att diagnostisera hjärnskador, infektioner, tumörer eller möjliga medicinska problem som kan orsaka huvudvärk hos individer.
Behandling av kronisk migrän fokuserar på att hantera livsstilsval, utlösande faktorer och förebyggande behandlingar. Några livsstilsförändringar som kan förbättra kronisk migrän är t.ex:
Förebyggande läkemedel syftar till att minska huvudvärkens svårighetsgrad och frekvens, inklusive angiotensinblockerare, betablockerare, tricykliska antidepressiva medel, kalcitonin-genrelaterade peptider (CGRP) och botoxinjektioner med toxin A.
Injektionsbehandling med Botox var den första förebyggande behandlingen som godkändes av Food and Drug Administration (FDA) och har visat sig vara effektiv för att minska frekvensen av migrän.
Enligt American Migraine Foundation kan kosttillskott, även kallade nutraceuticals, hjälpa individer att lindra migränsymtom.
Några vanliga växtbaserade kosttillskott som kan hjälpa till med migrän inkluderar vitaminer som vitamin B2 (riboflavin), magnesium, matrem, melatonin och coenzym Q10 (CoQ10).
Personer med kronisk migrän kan ha låga nivåer av mineraler och vitaminer. Därför är tillskott användbart.
Hos personer med normala nivåer av vitaminer och mineraler kan växtbaserade kosttillskott fortfarande minska frekvensen och intensiteten av migrän vid specifika doser.
Yoga omfattar kroppsövningar, andning och meditation som kan hjälpa till att lindra stress, en vanlig orsak till eller utlösande faktor för migränhuvudvärk.
Alla kanske inte är bekanta med yoga; därför kan hjälp från en yogalärare eller att gå med i en yogaklass vara ett utmärkt första steg för att bekanta sig med yoga och hitta ställningar som passar för deras migrän.
Intensiva eller svåra arbetsställningar kan utlösa migrän hos personer, särskilt hos nybörjare.
Därför är det viktigt att diskutera migränutlösande faktorer med sin instruktör, inklusive musik och doftljus.
Att hitta former av yoga som involverar djup meditation och andning är särskilt användbart för personer med migrän.
Några av dessa inkluderar:
Livsstilsvanor och val kan minska frekvensen och intensiteten av migränhuvudvärk.
Några hälsosamma livsstilsvanor är att hitta en lugn miljö, upprätta ett sömnschema, äta balanserade måltider och undvika livsmedel som utlöser huvudvärk, motionera regelbundet och hantera stress.
Stresshantering innebär att göra aktiviteter som man tycker om, hitta tid att koppla av, umgås med vänner och familj och sträva efter balans.
Behandlingen av kronisk migrän liknar den av episodisk migrän, med några skillnader.
Behandlingen av kronisk migrän kan omfatta läkemedel och smärtstillande medel, med långsamt ökande doser, samt kompletterande behandlingar, t.ex. transkraniell magnetstimulering och transkutan supraorbital nervstimulering.
Tidig behandling av episodisk migrän kan minska sannolikheten för att en person med episodisk migrän övergår till kronisk migrän, och individualiserad behandling kan också återställa kronisk migrän till episodisk migrän.
Akuta behandlingar av migränanfall inkluderar akuta migränläkemedel, receptbelagd behandling och receptfria läkemedel, inklusive acetaminofen, ibuprofen och sumatriptan.
Det är dock viktigt att begränsa läkemedelsanvändningen för att undvika symtom på överanvändning.
Målet för personer med kronisk migrän är att kontrollera huvudvärken. Det är möjligt att förebygga och hantera kronisk migrän med en lämplig behandlingsplan.
Genom att minska svårighetsgraden och antalet huvudvärksperioder kan man hjälpa personer med kronisk migrän och få dem att återgå till episodisk migrän.
Om en person upplever svår huvudvärk till följd av kroniska migränsymtom är det viktigt att uppsöka läkare eller annan vårdgivare.
Kronisk migrän kan ha en negativ inverkan på en individs liv och påverka områden som skola, arbete och relationer med familj och vänner. Därför är det viktigt att behandla kronisk migrän i ett tidigt skede.
Kronisk migrän: Vad du behöver veta
Alternativa behandlingar för migrän
Innehållet i denna artikel tillhandahålls endast i informationssyfte och är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Det är alltid rekommenderat att rådgöra med en kvalificerad vårdgivare innan du gör några hälsorelaterade förändringar eller om du har några frågor eller funderingar kring din hälsa. Anahana ansvarar inte för eventuella fel, utelämnanden eller konsekvenser som kan uppstå vid användning av den information som tillhandahålls.