Lär dig mer om det subtila men skadliga psykologiska verktyget gaslighting. Upptäck vad det är, var det kommer ifrån och hur du kan känna igen om du eller någon annan utsätts för det.
Definition av Gaslighting
Enligt American Psychological Association (APA) är gaslighting en form av psykologisk manipulation eller känslomässigt missbruk under en längre tid som får individer att ifrågasätta sina tankar, sitt omdöme och sin verklighetsuppfattning. Det förekommer oftast i missbruksförhållanden och leder till en falsk berättelse som får en individ att känna sig förvirrad och osäker på sin mentala och emotionella stabilitet.
Manipulativa personer som gaslightar andra gör det för att få kontroll och makt över offret ekonomiskt, känslomässigt eller fysiskt. Dessa personer kan ha psykiska störningar, inklusive barndomstrauman eller narcissistisk personlighetsstörning. Gaslighting är vanligare i romantiska eller intima relationer, men det kan också förekomma i relationer på arbetsplatsen eller med familjemedlemmar.
Bakgrunden till gaslighting
Termen "gaslighting" kommer från titeln på en pjäs från 1938, "Angel Street", som utspelar sig under den viktorianska eran, där en man manipulerar sin fru för att övertyga henne om att hon är mentalt instabil.
Den manipulativa maken gör detta genom att subtilt förändra hennes omgivning, bland annat genom att gradvis dämpa gaslampans låga. Han missbrukar och kontrollerar också sin fru och avskärmar henne från vänner och familj.
Hustrun börjar ifrågasätta sina tankar, känslor, minnen och uppfattningar. Hon känner sig överkänslig, okontrollerbar och neurotisk, vilket är vanliga mål för gaslighting. Filmen skildrar noggrant giftiga och kontrollerande handlingar som används av manipulativa individer.
Rådgivare och psykologer har därför benämnt detta beteende med termen gaslighting för att referera till en psykologisk manipulationstaktik. Begreppet användes också senare i Alfred Hitchcocks film "Gaslight".
Varför använder människor gasljus?
Målet med gaslighting är inte bara att manipulera utan också att utöva kontroll och makt över offret med hjälp av offrets missriktade hjälp. Detta beteende har sina rötter i personlighetsstörningar och psykopati, såsom borderline, antisociala och narcissistiska personligheter.
Gaslighting börjar ofta i relationer som börjar bra. Den missbrukande partnern kanske berömmer offret när de träffas första gången, bland annat om hur mycket de älskar offret och om deras positiva egenskaper, och de anförtror sig genast åt offret. Denna taktik är känd som hoovering. Innan intimitet har etablerats skapar ett sådant avslöjande snabbt förtroende, en taktik som kallas kärleksbombning.
Ju snabbare en person blir förälskad, desto snabbare börjar nästa fas av manipulation och gaslighting.
Ett viktigt mål för den missbrukande partnern är att hålla personen fast. Om offret ifrågasätter eller inte håller med sin missbrukare kan missbrukaren försöka få sig själv att framstå som om det är de som är offer för sina måltavlor.
Gaslighters agerar kanske inte alltid med ont uppsåt eller inser kanske inte att de gaslightar en annan person. De har ofta ett sådant beteende på grund av sin uppfostran eller olika trosuppfattningar.
Gaslighting Missbruk i samhället och på jobbet
Individer måste känna igen symtomen på gaslightingmissbruk i romantiska relationer, med sin missbrukande partner, på arbetsplatsen eller i samhället. Skuldförskjutning i relationer eller annan gaslighting kan också förekomma mellan kollegor, chefer och anställda. Typiskt sett agerar missbrukaren på ett sätt som får offret att ifrågasätta sitt perspektiv på situationen, vilket underminerar deras personliga övertygelser, värderingar och självkänsla.
Personen kan använda gaslighting för att undvika att erkänna misstag på jobbet eller för att orättvist ta åt sig äran för uppgifter som gjorts bra.
En annan typ av gaslighting på arbetsplatsen kallas "whistleblower gaslighting". I denna situation får en anställd som rapporterar om en giftig miljö, missförhållanden eller sexuella trakasserier på jobbet känslan av att han eller hon misstolkar, minns fel eller överreagerar.
Gaslighting kan också användas mot mindre bemedlade eller marginaliserade grupper på arbetsplatsen. Gaslighter kan till exempel försöka förneka eller avfärda sina kollegors identitet eller erfarenheter. I kollegialt granskade studier i American Sociological Review med färgade kvinnor konstaterades att de hade negativa erfarenheter på arbetsplatsen, inklusive gaslighting.
Typer av gaslighting
Gaslighting kan förekomma i olika sammanhang och relationer. Till exempel i relationer mellan barn och föräldrar kan missbrukande vårdgivare, troligen deras föräldrar, gaslysta barn eller misshandla dem. Förutom i familje- och vänskapssammanhang kan gaslighting också förekomma i andra sammanhang.
Medicinsk och rasistisk gaslighting
En annan typ är medicinsk gaslighting, där en läkare avfärdar en individs oro för sin hälsa som en produkt av individens fantasi eller stämplar honom eller henne som hypokondriker.
Rasistiskt gaslighting är när personen använder gaslighting-tekniker mot en hel etnisk eller rasistisk grupp för att nedvärdera eller misskreditera dem. En person eller institution kan stämpla aktivistiska kampanjer för förändring som irrationella. Racial gaslighting förekommer också på arbetsplatsen, främst när den är vitdominerad.
På senare tid har All Lives Matter-rörelsen varit ett exempel på rasistisk gaslighting. Rörelsen döljer prioriteringen av vita liv och underminerar århundraden av avhumanisering och brutalisering av svarta liv.
Gaslighting i politiken och rättssystemet
Politisk gaslighting uppstår när politiska enheter eller politiker använder gaslighting som en taktik för manipulation för att få stöd för eller emot en viss åsikt eller för att avleda det offentliga samtalet.
Gaslighting kan också förekomma i rättssystemet. Domare, juryer eller poliser kan omedvetet delta i könsbaserad gaslighting. När förövarna får kontroll och makt över berättelsen blir rättssystemet en viktig plats för gaslighting.
De ändrar berättelser och historier och använder sig av stereotyper, särskilt om svarta kvinnor som aggressiva och irrationella, vilket gör att de internationellt eller oavsiktligt använder sig av gaslighting-taktik, vilket gör att de riskerar att förlora sin trovärdighet.
Gaslighting i romantiska relationer
Gaslighting är en specifik form av känslomässig misshandel som kan förekomma i romantiska relationer. Det är ett beteende som används av den ena partnern för att manipulera den andra genom att få dem att tvivla på sina egna känslor och uppfattningar. Den gaslightande partnern kan förneka giltigheten av offrets känslor, få dem att ifrågasätta sina minnen eller vända på sina upplevelser så att offret måste försvara sig själv.
Gaslighting skadar inte bara förtroendet i ett förhållande, utan kan också leda till låg självkänsla och en oförmåga att känna igen om man befinner sig i ett misshandelsförhållande eller inte. Gaslighting uppstår när kärlek används som ett vapen för att kontrollera och manipulera i stället för att vara en källa till ärlig dialog och respekt. Det är viktigt att gaslighting identifieras och åtgärdas tidigt eftersom det kan få långvariga effekter på individer och orsaka djupa psykologiska problem.
Hur fungerar gaslighting?
Gaslighting är en teknik som underminerar en individs uppfattning om verkligheten. Gaslightingbeteende innebär att man ljuger och förvränger saker som får individer att ifrågasätta sig själva, sina händelser, uppfattningar och minnen.
Personer som ägnar sig åt gaslighting är ofta patologiska lögnare med narcissistiska tendenser. De kan uppenbart ljuga och ändra sina berättelser trots att de blir kallade med bevis, vilket gör att de får individer att ifrågasätta sina egna uppfattningar och känslor.
Gaslighters misskrediterar också personer genom att sprida rykten och skvaller om andra. De kan berätta för andra att en person verkar känslomässigt instabil och galen och att de är oroliga för personen.
Denna taktik kan vara effektiv eftersom människor känner medlidande med förövaren utan att höra hela historien, och på så sätt vidmakthåller och sprider en viss historia om offret.
Personen med gaslightingbeteende kan också berätta för sina offer att andra tycker likadant om dem trots att det inte finns någon sanning i vad de säger, vilket ytterligare får en person att ifrågasätta sin uppfattning och verklighet.
Personer som gaslightar byter ofta ämne när de blir utpekade eller ställer en annan fråga till personen i stället för att svara på den fråga som ställts till dem. Detta beteende stör individens tankegång och resulterar i att individen ifrågasätter sig själv för att ta upp ämnet. Individerna kan också tro att de har ett dåligt minne.
Gaslighters trivialiserar ofta en individs känslor för att få makt över individer. De kan säga till individen att lugna ner sig eller att den är för känslig eller överreagerar. Dessa uttalanden minimerar individens känslor och får dem att ifrågasätta hur de uttrycker sina känslor.
Andra vanliga metoder för gaslighting är att flytta skulden och förneka felaktiga handlingar. De minimerar ofta sina ord eller sårande beteenden genom att beteckna dem som skämt eller få offren att känna sig för känsliga. Personen kan också förneka vissa händelser eller beteenden, vilket gör att offret ifrågasätter sitt minne eller känner sig förvirrad.
Vanliga gaslightingbeteenden
Gaslighters kan använda olika tekniker för att uppnå sina mål och gaslighta andra. Några tekniker som personen kan använda är att glömma och förneka, blockera och avleda, motverka, fördunkla, undanhålla och trivialisera.
Glömma och förneka innebär att man låtsas glömma händelser som faktiskt har inträffat. Manipulatören eller missbrukaren kan fördröja eller förneka viktiga löften till offret. Gaslightern gör detta regelbundet och kan skapa konstgjorda hinder för att göra det möjligt för sig själv att fördröja eller förneka.
Att blockera och avleda är en teknik där gaslightern avleder samtalet från det aktuella ämnet för att kontrollera samtalet och ifrågasätta offrets tankar.
Att motarbeta är när den missbrukande partnern ifrågasätter offrets minne trots att han eller hon vet att offret minns rätt. Förvirring är att medvetet överkomplicera eller fördunkla en fråga för att förvirra offret.
Att undanhålla och trivialisera innebär att den missbrukande partnern låtsas inte förstå offrets tankar, känslor och känslor eller får dem att tro att de är oviktiga. Den missbrukande partnern får individen att känna att han eller hon gör en stor grej av situationen, vilket gör att han eller hon ifrågasätter sina känslor.
Tecken på gaslighting
Att bli gaslightad kan leda till psykisk sjukdom och andra psykiska problem, inklusive ångest, depression, missbruk och självmordstankar. Därför måste individer känna igen när de blir gaslighted, särskilt av en missbrukande partner eller en familjemedlem.
Några vanliga tecken på gaslighting är tvivel, ifrågasättande av omdöme och uppfattningar, rädsla för att tala ut eller uttrycka känslor, att känna sig sårbar och osäker, att känna sig hotad, förvirrad, ensam och maktlös och att ägna tid åt att be om ursäkt för sina handlingar.
Personer som upplever gaslighting är ständigt besvikna på sig själva, känner sig otillräckliga och oförmögna att fatta beslut på grund av en misstro mot sig själva och ett ständigt ifrågasättande av sitt förnuft.
De kanske ursäktar sin partners beteende inför sina vänner och sin familj och tenderar att undanhålla information från sina nära och kära.
Gaslighting och psykisk hälsa
Personer som ständigt får höra att de är förvirrade, har fel eller är galna kan drabbas av negativa konsekvenser för sin psykiska hälsa. Gaslightingoffer ifrågasätter sin egen verklighet och sina egna övertygelser och känner sig ofta isolerade och maktlösa.
Symptomen på gaslighting kan vara självtvivel, låg självkänsla, desorientering och svårigheter att fungera i sociala situationer, i skolan eller på jobbet. Följaktligen löper personer som upplever gaslighting större risk att drabbas av depression, ångest och självmordstankar.
Unga vuxna som upplevde dessa psykiska problem före missbruket är mer sårbara för gaslighting, vilket ytterligare förvärrar deras psykiska problem.
Personer som lämnar ett misshandelsförhållande efter att ha upplevt gaslighting kan lida av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och ha svårt att lita på andra och sig själva. Därför kan de ha svårt att bygga upp kontakter och engagera sig i medberoende relationer.
Eftersom gaslighters inte erkänner sina felsteg är det svårare för offren att gå vidare från upplevelsen, vilket gör dem mottagliga för psykiska problem. Gaslighting kan få långvariga konsekvenser för offrets psykiska hälsa och kan leda till oåterkalleliga psykologiska konsekvenser.
Skillnaden mellan manipulation och gaslighting
Även om det kan finnas likheter mellan manipulation och gaslighting, eftersom manipulation är en viktig del av gaslighting, finns det tydliga skillnader. Manipulation är en vanlig taktik som nästan alla kan använda sig av, medan personer som gaslightar är relativt sällsynta.
Barn kan försöka manipulera föräldrarna redan i unga år; marknadsförare försöker manipulera konsumenterna. Gaslighting däremot innebär ett mönster av manipulation och kränkande beteenden som inte bara syftar till att påverka offret och utöva makt och kontroll över det.
Svar på gaslighting
Om någon känner att de upplever gaslighting-missbruk i någon form eller relation måste de vidta nödvändiga åtgärder för att skydda sig från detta känslomässigt kränkande beteende. Individer måste först förstå vad som händer och identifiera problemet.
Enskilda personer kan undvika gaslighting genom att hålla avstånd till den som använder gaslighting, ta ett steg tillbaka från de intensiva känslor som gaslighting framkallar och använda avslappningstekniker som meditation eller djupa andningsövningar.
Individerna måste också sätta gränser och få den andra personen att inse att deras beteende är oacceptabelt för att undvika ständiga självtvivel. Ibland är det mest effektiva sättet att hantera gaslighting att avsluta relationen. Att få ett utomstående perspektiv från en familjemedlem eller en betrodd person kan hjälpa offren att fatta rätt beslut.
Det kan också vara till hjälp att tala med en psykolog om situationen för att utveckla strategier för att hantera den och få perspektiv. Större medvetenhet om gaslightingmissbruk och vad det innebär kan också hjälpa individer att undvika ohälsosamma relationer.
Du kan också kontakta den nationella hotline för våld i hemmet eller den nationella hotline för sexuella övergrepp för att hjälpa personer som upplever känslomässig misshandel, våld i hemmet, sexuella övergrepp och gaslighting.
