Vad är hormoner - de olika typerna och deras funktioner

Hormoner är kemiska budbärare i kroppen som hjälper till att reglera olika kroppsprocesser. Det finns många olika hormoner, och alla har en specifik uppgift.

Viktiga slutsatser

• Definition: Hormoner är kemiska budbärare som produceras av endokrina körtlar som binjurarna och färdas genom blodomloppet till olika delar av kroppen.
• Typer: Omfattar steroidhormoner (t.ex. könshormoner), peptidhormoner (t.ex. insulin) och aminosyraderivat.
• Funktioner: Hormoner styr processer som tillväxt, ämnesomsättning, humör och reproduktion och involverar körtlar som bisköldkörteln och andra endokrina körtlar.
• Obalanser: Kan orsaka tillstånd som överaktiv sköldkörtel och diabetes, vilket diagnostiseras via blodprov och fysiska undersökningar.
• Hälsa: För att hålla det endokrina systemet friskt krävs en balanserad kost, motion och stresshantering.

Vad är hormoner?

Hjärnan, hypofysen, sköldkörteln eller binjurarna kan producera hormoner. De färdas genom blodomloppet till olika delar av kroppen och interagerar med celler, vävnader och organ.

Hormoner påverkar många av kroppens funktioner, t.ex. tillväxt, ämnesomsättning, humör och fortplantning.

Hormoner kan delas in i tre kategorier beroende på deras kemiska sammansättning: steroidhormoner, peptidhormoner och aminosyraderivat.

Steroidhormoner

Steroidhormoner, som bildas av kolesterol, omfattar könshormoner som östrogen, progesteron och testosteron samt binjurebarkhormoner som kortisol, aldosteron och androgener.

Steroidhormoner transporteras genom kroppen i blodomloppet med hjälp av transportproteiner.

Peptidhormoner

Peptid- eller proteinhormoner inkluderar hypofyshormonerna tillväxthormon, prolaktin, LH och FSH, sköldkörtelhormoner (T3 och T4), insulin, glukagon och PTH.

Peptidhormoner bryts snabbt ned, vilket gör att organismer kan använda dem effektivt för att styra processer utan en långvarig signal.

Det endokrina systemet och endokrina körtlar

Det endokrina systemet består av flera organ som kallas körtlar och som producerar hormoner. Hormoner fungerar sedan som kemiska budbärare för att samordna många kroppsfunktioner. De viktigaste endokrina körtlarna är hypofysen, sköldkörteln och binjurarna, som alla ingår i det endokrina systemet.

De hormoner som produceras av dessa körtlar hjälper till att reglera viktiga kroppsfunktioner, inklusive tillväxt, ämnesomsättning och stressreaktioner.

Hypofysen

Hypofysen är placerad vid hjärnans bas. Den kallas ofta för "huvudkörteln" eftersom den producerar hormoner som reglerar andra körtlars hormonproduktion.

Hypofysen styrs huvudsakligen av hypothalamus, som känner av hormonnivåerna i kroppen och signalerar till hypofysen att frisätta hormoner som ökar eller minskar produktionen av hormoner i målkörtlarna.

Hypofysen består av två delar: den främre loben och den bakre loben. Den främre hypofysen producerar sex hormoner: tillväxthormon, sköldkörtelstimulerande hormon, adrenokortikotropt hormon, follikelstimulerande hormon, luteiniserande hormon och prolaktin. Den bakre delen av hypofysen producerar endast två hormoner: vasopressin och oxytocin.

• Tillväxthormon

  • Tillväxthormon (hCG), även känt som somatotropin, ansvarar för ben- och muskeltillväxt och cellreproduktion. Det är inblandat i regleringen av ben- och muskeltillväxt och energiomsättning.
  • Tillväxthormon spelar en viktig roll för att öka längden under puberteten och bibehålla benstyrkan under hela vuxenlivet.

• Sköldkörtelstimulerande hormon

  • Sköldkörtelstimulerande hormon (TSH) reglerar sköldkörteln. Sköldkörteln producerar hormoner som reglerar ämnesomsättningen, hjärtfrekvensen och kroppstemperaturen. Sköldkörtelstimulerande hormon kommer att försöka säkerställa rätt nivåer av sköldkörtelhormon i kroppen.
  • För höga halter av sköldkörtelhormon kan orsaka hypertyreos, medan för låga halter av sköldkörtelhormon kan orsaka hypotyreos.

• Adrenokortikotropt hormon

  • Adrenokortikotropt hormon (ACTH) reglerar binjurarna. Binjurarna producerar hormoner som är involverade i stressreaktioner, ämnesomsättning och blodtrycksreglering. ACTH styr produktionen av binjurehormonet kortisol, som är ett stresshormon.
  • Onormala kortisolnivåer kan påverka kroppen negativt och tyda på andra tillstånd, t.ex. Cushings syndrom.

• Follikelstimulerande hormon

  • Follikelstimulerande hormon (FSH) är ett viktigt hormon för fortplantningsorganen. FSH reglerar äggstockarna hos kvinnor och testiklarna hos män.
  • FSH är särskilt involverat i utvecklingen av ägg hos kvinnor och spermier hos män.

• Luteiniserande hormon

  • Luteiniserande hormon (LH) är ett annat hormon som är involverat i fortplantningssystemet och som reglerar äggstockarna hos kvinnor och testiklarna hos män.
  • LH är involverat i ägglossningen (frisättningen av ett ägg från äggstocken) hos kvinnor och testosteronproduktionen hos män.

• Prolaktin

  • Prolaktin är involverat i mjölkproduktionen och utvecklingen av bröstkörtlarna.

• Vasopressin (antidiuretiskt hormon)

  • Vasopressin, även känt som antidiuretiskt hormon (ADH), reglerar vattenbalansen i kroppen genom att reglera utsöndringen av vatten från njurarna.
  • Vasopressin hjälper t.ex. kroppen att spara vatten genom att minska urinproduktionen.

• Oxytocin

  • Oxytocin är involverat i reproduktion, amning och bindning. Det kallas ibland för "myshormonet" eftersom oxytocin frigörs vid kramar och andra former av fysisk kontakt.

Sköldkörteln

Sköldkörteln sitter i nacken. Den producerar två hormoner: tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). Dessa hormoner hjälper till att reglera ämnesomsättningen, hjärtfrekvensen och kroppstemperaturen.

Binjurar

Binjurarna sitter ovanpå njurarna och producerar hormoner som påverkar kroppens stressreaktion, ämnesomsättning och blodtrycksreglering. Binjurarna består av två delar: binjurebarken och binjuremärgen.

Binjurebarken producerar tre huvudsakliga hormoner: glukokortikoider, mineralkortikoider och androgener. Binjuremärgen producerar två hormoner: epinefrin och norepinefrin. Alla dessa hormoner är inblandade i kroppens kamp- eller flyktreaktion.

• Glukokortikoider

  • Glukokortikoider är involverade i stressrespons, reglering av immunsystemet och ämnesomsättningen. Den viktigaste glukokortikoiden är kortisol, kroppens primära stresshormon.

• Mineralokortikoider

  • Mineralokortikoider är involverade i elektrolytbalansen och blodtrycksregleringen. Den mest kritiska mineralokortikoiden är aldosteron, som kontrollerar natrium- och kaliumnivåerna i kroppen.

• Androgener

  • Androgener är manliga könshormoner. Den viktigaste androgenen är testosteron som reglerar utvecklingen av det manliga reproduktionssystemet och spelar en roll för muskel- och benmassan.
  • Androgener kan också förekomma i små mängder hos kvinnor.

• Epinefrin

  • Epinefrin, även känt som adrenalin, förbereder kroppen för flykt eller skräck under akut stress. Det ökar hjärtfrekvensen, blodtrycket, hjärtminutvolymen och höjer glukosnivåerna.

• Norepinefrin

  • Norepinefrin anses vara en signalsubstans och ett hormon. Noradrenalin frisätts också som svar på akut stress och påverkar många organ och vävnader i kroppen.
  • Detta innebär att pupillerna vidgas, luftvägarna öppnas och hjärtfrekvensen ökar.

Äggstockar

Äggstockarna ligger i bäckenområdet. De producerar två huvudhormoner: östrogen och progesteron. Östrogen är involverat i utvecklingen av kvinnliga könskarakteristika och regleringen av menstruationscykeln. Progesteron medverkar till att förbereda livmodern för graviditet.

Testes

Testiklarna ligger i pungen och producerar två primära hormoner: testosteron och inhibin. Testosteron är involverat i utvecklingen av manliga sexuella egenskaper, såsom muskelutveckling och hårutveckling, samt spermieproduktion. Inhibin är involverat i regleringen av spermieproduktionen.

Bukspottkörteln

Bukspottkörteln ligger i buken och producerar hormoner som hjälper till att reglera blodsockernivån, bland annat insulin, glukagon och somatostatin. Dessa hormoner hjälper till att reglera blodsockernivån.

Bukspottkörteln frisätter insulin för att sänka blodsockernivån och frisätter glukagon för att höja blodsockernivån. Somatostatin hämmar frisättningen av glukagon och insulin.

Bisköldkörteln

Bisköldkörteln sitter bakom sköldkörteln. Den producerar ett hormon som kallas parathormon (PTH), som reglerar kalciumnivåerna i blodet, vilket är viktigt för att upprätthålla benhälsan.

Tallkottkörteln

Tallkottkörteln ligger i hjärnan och producerar hormonet melatonin. Melatonin hjälper till att reglera sömn- och vakenhetscykeln och kroppens naturliga dygnsrytm.

Hormonella obalanser

Hormonobalanser uppstår när det finns för lite eller för mycket av ett eller flera hormoner. Vissa hormoner som är för höga eller för låga kan ha märkbara effekter på kroppen. Hormonobalanser kan orsaka diabetes, infertilitet, sköldkörtelsjukdomar och fetma.

Vissa naturliga processer i kroppen kan förändra hormonnivåerna, till exempel pubertet, klimakterium och graviditet.

Andra faktorer som kan orsaka en onormal förändring av hormonnivåerna är höga stressnivåer, miljöpåverkan och livsstil, inklusive kost och motion eller läkemedel.

Några naturliga sätt att upprätthålla korrekta hormonnivåer är att äta en balanserad kost med tillräckligt med protein, motionera regelbundet, hitta sätt att minska stress, t.ex. meditation eller yoga, och hålla en hälsosam kroppsvikt.

Vanliga frågor: Vad är hormoner?

Vilket är det mest avgörande hormonet i kroppen?

Det finns inget enskilt "viktigaste" hormon i kroppen. Olika hormoner är nödvändiga för olika funktioner. Till exempel hjälper sköldkörtelhormoner till att reglera ämnesomsättningen, medan binjurehormoner hjälper till att reglera stressresponsen.

Vilka är symtomen på hormonell obalans?

Symtomen på hormonell obalans kan variera beroende på vilka hormoner som är i obalans. En obalans i sköldkörtelhormonerna kan t.ex. orsaka trötthet, viktuppgång eller depression. En obalans i könshormonerna kan orsaka oregelbunden menstruation, värmevallningar eller låg libido.

Om du upplever några ovanliga symtom måste du tala med en vårdgivare för att avgöra om en eventuell hormonell obalans är orsaken till dessa symtom. Laboratorietester kan hjälpa till att upptäcka hormonella obalanser.

Vad är skillnaden mellan ett hormon och en neurotransmittor?

Hormoner är kemikalier som hjälper kroppen att styra sin tillväxt och funktion. Hormoner är kemikalier som produceras av körtlar. De färdas genom blodet till olika delar av kroppen. En neurotransmittor är en kemikalie som hjälper till att skicka meddelanden mellan nervceller i nervsystemet.

Referenser

Hormoner: Vad de är, funktion och typer

18.1 Typer av hormoner - Biologiska begrepp - 1:a kanadensiska utgåvan

Endokrina systemet: Vad är det, funktioner & organ

Översikt över hypofysen - Hormonella och metabola störningar - Merck Manuals konsumentversion

Reaktom | Glykoproteinhormoner

Bukspottkörteln | Johns Hopkins Medicine

Epinefrin | Beskrivning, produktion och funktion | Britannica

Norepinefrin: Vad det är, funktion, brist och biverkningar.

HGH (mänskligt tillväxthormon): Vad det är, fördelar och biverkningar

Vad är TSH?

Adrenokortikotropiskt hormon (ACTH): MedlinePlus medicinskt test

Kortisol: Vad det gör och hur man reglerar kortisolnivåerna

Aldosteron | Du och dina hormoner från Society for Endocrinology

10 naturliga sätt att balansera dina hormoner

Hormonell obalans: Orsaker, symtom och behandling

Ansvarsfriskrivning

Innehållet i denna artikel tillhandahålls endast i informationssyfte och är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Det är alltid rekommenderat att rådgöra med en kvalificerad vårdgivare innan du gör några hälsorelaterade förändringar eller om du har några frågor eller funderingar kring din hälsa. Anahana ansvarar inte för eventuella fel, utelämnanden eller konsekvenser som kan uppstå vid användning av den information som tillhandahålls.