Medkänsla är att känna någon annans smärta och upplevelser och vilja hjälpa dem genom att vidta åtgärder. De flesta beskriver det som att "sätta sig in i någon annans situation". Det är en handling och känsla som för människor närmare varandra och får dem att känna sig mindre ensamma i sitt lidande, oavsett orsak.
Ordet compassion kommer direkt från latin och betyder "att lida tillsammans". Detta definierar medkänsla som att känna någons negativa känslor och andras lidande. Utifrån denna känsla innebär medkänsla sedan att agera för att lindra andras lidande.
Många människor behöver få klarhet i vad medkänsla innebär, jämfört med liknande begrepp som sympati, empati och altruism. Sympati och empati liknar medkänsla; de är förmågan hos en individ att känna och förstå andras känslor. Det som skiljer medkännande beteende från dessa är viljan och förmågan att agera för att hjälpa någon.
Många känner också till altruism, det vill säga den osjälviska handlingen att lindra någon annans lidande, ofta motiverad av medkänsla. Även om det ofta motiveras av medkänsla kan det ibland motiveras av andra faktorer.
Människan har en inneboende medkänsla och att se någon lida väcker ofta denna känsla. Vetenskapen har bekräftat att medkänsla är en evolutionär nödvändighet. När känslor av medkänsla uppstår sänks hjärtfrekvensen, bindningshormoner som oxytocin frisätts och hjärnregioner visar empati, omsorg och glädje. Allt detta leder till att man vill hjälpa dem som lider för att lindra deras smärta.
Medkänsla visar sig ofta i två huvudsakliga former: medkänsla för andra och medkänsla med sig själv. Skillnaden ligger i vem medkänslan riktas mot.
Medkänsla med andra är ett enkelt begrepp. Det handlar om att känna någons smärta och lidande och ha en önskan att lindra det genom våra egna handlingar. Denna typ av medkänsla visar sig i både stora gester och små handlingar av vänlighet; välgörenhetsdonationer, volontärarbete på ett lokalt härbärge eller att låna ut ett empatiskt öra till en vän i nöd.
Som människor har vi en inneboende vilja att lindra andras lidande eftersom vi förstår hur betungande och isolerande vissa känslomässiga upplevelser kan vara. Även om medkänsla kan komma mer naturligt för vissa, är det en färdighet som kan odlas genom övning.
Även om självmedkänsla är mindre uppmärksammat är det lika viktigt, särskilt i en värld där många upplever medkänsloutmattning. Som människor glömmer vi ofta att vi också förtjänar medkänsla. Det kan vara svårt att visa samma vänlighet och förståelse för oss själva som vi skulle göra för en vän eller närstående som har det svårt.
Självmedkänsla innebär att man behandlar sig själv med samma vänlighet, omsorg och förståelse som man skulle ge till andra i nöd. Det omfattar självmedkänsla, att erkänna vår gemensamma mänsklighet och att omfamna mindfulness i stunder av kamp.
"Den enkla handlingen att meditera och sitta med dina negativa känslor utan att döma har ofta den kontraintuitiva effekten att få dem att försvinna " - Dr Laurie Santos
Forskning visar att människor med självmedkänsla tenderar att uppleva större lycka, livstillfredsställelse och motivation. De har också sundare relationer och bättre fysisk hälsa, med lägre nivåer av ångest och depression.
Att känna medkänsla med sig själv under svåra perioder är ett kraftfullt verktyg för att bygga upp motståndskraft. Genom att vårda en medkännande inre dialog kan individer navigera livets motgångar - oavsett om det handlar om en skilsmässa, ekonomiska problem eller en karriärförändring - med en större känsla av lätthet och elegans.
Att odla medkänsla i vårt dagliga liv är en gradvis process - en process som kräver tålamod och mildhet mot sig själv. Här är några övningar som kan hjälpa oss att få tillgång till och känna medkänsla:
Loving Kindness Meditation, eller Metta Meditation, är en kraftfull övning som främjar medkänsla för både oss själva och andra. Den innebär att man reciterar fraser av kärleksfull vänlighet mot sig själv och gradvis utvidgar dem till nära och kära, bekanta och även till dem som vi kan ha svårigheter med.
Att införliva fraser som "Må jag vara öppen för självmedkänsla" i vår morgonrutin kan sätta en medkännande ton för den kommande dagen.
"Jag gillar ofta att lägga grunden för hjärtövningar med vår jordiska kropp, mjuka upp på sätt så att vi faktiskt kan känna förkroppsligad Metta, med hjälp av bilderna och känslan av ett leende.
Så jag inbjuder dig att göra det genom att först föreställa dig kurvan av ett leende som sprider sig genom en stor, öppen, strålande blå himmel - känna den öppenhet och vidsträckthet som ett leende sprider genom himlen. Och känn att ditt sinne kan smälta samman med den himlen ... toppen av ditt huvud öppnar sig ... och känn bara det himmelsliknande sinnet av medvetenhet fyllt med kurvan av ett leende ... öppenheten och mottagligheten och ljusstyrkan i det sinnet ..." Tara Brach, Phd; Tonglen: Radikal medkänsla.
Många av oss tyngs av de tunga känslorna av att inte räcka till eller att tro att det är något inneboende fel på oss. Det är viktigt att inse att dessa upplevelser inte är ett tecken på att vi är bristfälliga eller dåliga; snarare är de vanliga manifestationer av lidande i vår kultur.
När vi märker att rösten av självfördömande uppstår inom oss, kan vi försiktigt fråga: Hur skulle det se ut att vara snäll mot mig själv just nu? Genom att erkänna och släppa greppet om vår inre kritiker banar vi väg för att självmedkänslan ska blomstra.
Föreställ dig våra känslor som vädermönster - ständigt skiftande och föränderliga, ungefär som himlen ovanför oss. Acceptans- och åtagandeterapi (ACT) erbjuder djupgående insikter om hur vi kan navigera i stormarna i vårt inre landskap.
I acceptansens praktik ombeds vi inte att omfamna negativa självförtroenden eller vältra oss i förtvivlan. Acceptans inbjuder oss snarare att erkänna och vara närvarande med våra känslor, oavsett vilka de är. Det handlar om att erkänna giltigheten i våra känslor utan att döma eller motarbeta dem.
När vi accepterar svåra känslor skapar vi utrymme för självmedkänsla att slå rot. Istället för att kämpa mot strömmen av våra känslor lär vi oss att rida på vågorna med elegans och motståndskraft. Genom att möta våra inre stormar direkt upptäcker vi styrkan och modet inom oss själva för att klara livets utmaningar.
"Att hitta det goda inombords kan ofta komma från att ställa oss själva en enkel fråga: "Vad är min mest generösa tolkning av det som just hände?"- Becky Kennedy, Good Inside: En guide till att bli den förälder du vill vara.
I acceptansens omfamning finner vi frihet - friheten att vara oss själva fullt ut, med alla våra brister. Och i den friheten upptäcker vi människohjärtats gränslösa förmåga att läka och växa.
Att knyta kontakter och dela sina erfarenheter med andra kan vara djupt bekräftande. Det påminner oss om att våra känslor av inre kritik delas av många, vilket lindrar bördan av att känna sig isolerad i sin kamp. Genom medkännande kontakter finner vi inte bara tröst utan främjar också läkning och förståelse.
Att odla medkänsla är inte bara en personlig strävan; det har långtgående fördelar för oss själva och samhället som helhet:
Forskning visar att utövande av medkänsla kan ha en kraftfull effekt på vår hjärna och vårt känslomässiga tillstånd. Studier visar att medkänsla aktiverar hjärnregioner som förknippas med omsorg och social samhörighet, vilket leder till en ökning av positiva känslor.
Det som är spännande är att medkänsla inte är något fast, utan kan utvecklas och stärkas genom övning, oavsett ålder (en process som kallas neuroplasticitet). Medkännande handlingar och tankar kan förbättra vår känslomässiga motståndskraft och främja en djupare känsla av samhörighet med andra.
Medkänsla spelar en avgörande roll för att främja en stödjande och positiv arbetsplatskultur. Studier visar att metoder som kärleksfull vänlighet och medkännande meditation kan minska stress och utbrändhet bland anställda.
Genom att införliva medkänsla på arbetsplatsen kan organisationer främja bättre psykisk hälsa, förbättra arbetstillfredsställelsen och förbättra de interpersonella relationerna mellan kollegor. Medkännande ledarskap och empati skapar en miljö där medarbetarna känner sig uppskattade och får stöd.
Social hälsa handlar om att vårda meningsfulla kontakter, främja empati och bygga stödjande nätverk inom våra samhällen. Medkänsla är hörnstenen i socialt välbefinnande och främjar empatiska kontakter, skapar en kultur av omtanke och ökar det kollektiva välbefinnandet.
Genom att prioritera medkänsla i våra interaktioner och relationer skapar vi utrymmen där empati, vänlighet och förståelse blomstrar, vilket bidrar till en mer medkännande värld.
Forskning visar att medkänsla inte bara är bra för vår mentala hälsa, utan att det även kan gynna vår fysiska hälsa. Studier har visat att personer som regelbundet utövar medkänsla upplever lägre nivåer av inflammation och har bättre kardiovaskulär hälsa.
Vänliga handlingar och medkänsla utlöser frisättning av må bra-hormoner i kroppen, vilket kan öka vår allmänna hälsa och vårt välbefinnande. Genom att främja medkänsla i vårt dagliga liv stärker vi inte bara våra kontakter med andra utan främjar också bättre hälsa för oss själva.
När vi interagerar med andra är det viktigt att förstå skillnaden mellan medkänsla och medberoende för att kunna skapa meningsfulla relationer. Även om de kan verka lika har de olika motiv och kan ha en betydande inverkan på vårt välbefinnande och våra relationer. Låt oss utforska hur du kan skilja dem åt:
Fundera över varför du känner dig tvungen att stödja eller hjälpa andra. Är du genuint motiverad av en önskan att lindra deras lidande och främja deras välbefinnande? Eller försöker du ständigt lösa deras problem för att bekräfta din egen självkänsla? Om du ställer dig själv dessa frågor kan det kasta ljus över dina verkliga avsikter och hjälpa dig att förstå källan till dina handlingar.
Minns ett tillfälle nyligen då du erbjöd stöd eller hjälp till någon du bryr dig om. Vad fick dig att ge en hjälpande hand? Ta en stund till att omfamna de känslor som uppstod inom dig under den interaktionen. Fanns det en känsla av värme och samhörighet när du sträckte ut handen, eller var det andra känslor som kom upp till ytan?
"Medkännande människor ber om det de behöver. De säger nej när de behöver, och när de säger ja menar de det. De är medkännande eftersom deras gränser håller dem borta från förbittring, "- Brené Brown, Rising Strong: The Reckoning. Uppgörelsen. Revolutionen.
Tänk på vilka gränser du sätter i dina relationer. Kan du hävda dina behov och prioriteringar samtidigt som du stöttar andra? Eller har du svårt att sätta gränser och känner dig ofta överväldigad eller beroende av andra för att få bekräftelse? Att förstå och upprätthålla sunda gränser är avgörande för att främja balanserade och respektfulla relationer.
Medkännande människor:
Öppet uttrycka vad de behöver på ett vänligt och ärligt sätt
Är okej med att säga nej om de måste, respekterar sina egna gränser och behov
Hålla sitt ord och sina åtaganden
Tänk tillbaka på en tid då du kände att dina gränser testades i en relation. Hur hanterade du den situationen? Reflektera över de känslor av sårbarhet eller styrka som uppstod när du stod fast vid dina gränser. Fundera över hur du tillgodoser dina egna behov samtidigt som du upprätthåller kontakten med andra.
Fundera över hur du hanterar känslomässig stress och motgångar i dina relationer. Blir du känslomässigt dränerad av andras problem, eller kan du erbjuda stöd samtidigt som du tar hand om ditt eget välbefinnande? Att utforska din känslomässiga motståndskraft kan hjälpa dig att känna igen när du behöver prioritera egenvård och sätta gränser för det stöd du ger till andra.
Slut ögonen och tänk på ett ögonblick när du kände dig överväldigad av någon annans känslor. När du återvänder till den upplevelsen, lägg märke till känslorna i din kropp och de känslor som uppstår inom dig. Ta ett djupt andetag och utforska försiktigt de egenvårdsmetoder som gav dig tröst och ro under svåra tider. Vilka påminnelser om motståndskraft hittar du inom dig?
Begreppen empati och medkänsla har ofta använts synonymt. Nya rön visar dock att det är viktigt att skilja mellan dessa två begrepp, särskilt när det gäller att förstå motståndskraft mot lidande.
Empati är förmågan att känna vad andra känner, att resonera med deras känslor på en djup nivå. Medkänsla, å andra sidan, omfattar empati men går längre än så. Det innefattar en känsla av omsorg och omtanke som driver en att vidta åtgärder för att lindra en annan människas lidande. Kärnan i medkänsla ligger i den innerliga önskan att hjälpa och stödja andra när de behöver det.
Medkänsla, som ofta definieras som "att lida tillsammans", utnyttjar vår evolutionära potential för anknytande omsorg och ömsesidigt stöd. Det återspeglar vår medfödda förmåga att sätta oss in i andras upplevelser och visa genuin omsorg och vänlighet. Denna förmåga till medkänsla är ett löfte om att skapa en mer empatisk och sammankopplad värld.
Det är viktigt att notera att empati, även om det är en värdefull egenskap, inte innebär att man enbart tillgodoser andras behov på bekostnad av sina egna. Att känna igen och respektera våra egna känslor och behov är avgörande för att upprätthålla en god relation till oss själva.
Sann empati innebär att man förstår och bekräftar andras upplevelser samtidigt som man respekterar sina egna gränser och prioriterar egenvård. Genom att anamma denna balans kan vi skapa mer genuina och hållbara relationer som bygger på ömsesidig respekt och ömsesidighet.
Att vara mer medkännande innebär att relatera till andras känslor och upplevelser och att vidta åtgärder för att förbättra dessa. Det är att känna djupt med någon när de upplever svårigheter genom livet och att agera för att stödja dem på något sätt. Viktigast av allt, att vara medkännande är att göra dessa saker osjälviskt.
Att bli en mer medkännande person kräver övning. Det är viktigt att inse att lidande finns för alla. Saker som att tala vänligt till andra och sig själv, be om ursäkt för begångna misstag, lyssna utan att döma och erbjuda hjälp till behövande är bra små steg att ta för att bli mer medkännande.
Även om medkänsla i allmänhet betraktas som en positiv egenskap är det viktigt att upprätthålla gränser och undvika att bli överväldigad av andras lidande. Medkänsloutmattning, utbrändhet och känslomässig utmattning kan uppstå när individer konsekvent prioriterar andras behov framför sitt eget välbefinnande. Att ta hand om sig själv och sätta sunda gränser är avgörande för att upprätthålla en balanserad och hållbar inställning till medkänsla.
Definition av medkänsla | Vad är medkänsla
Hur man kan vara mer medkännande: En medveten guide ...
Living BIG: Att sätta gränser när du är en person som gillar människor | Quiet Connections
Medkänsla vs. empati: deras innebörd och vilket man ska använda
Innehållet i denna artikel tillhandahålls endast i informationssyfte och är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Det rekommenderas alltid att rådgöra med en kvalificerad vårdgivare innan du gör några hälsorelaterade förändringar eller om du har några frågor eller funderingar kring din hälsa. Anahana ansvarar inte för eventuella fel, utelämnanden eller konsekvenser som kan uppstå vid användning av den information som tillhandahålls.