Ångest blir oroande när symtomen kvarstår och intensifieras, vilket i hög grad stör det dagliga livet och orsakar lidande. Lyckligtvis finns det effektiva behandlingar och metoder som kan ge stöd och förbättra välbefinnandet.
Ångest, en vanlig besökare i landskapet av mänskliga känslor, anländer ofta oanmäld, insvept i oro, spänning eller rädsla. Ångest är inte bara en flyktig tanke - det är en helkroppsupplevelse som kan fördunkla våra sinnen och få även de enklaste beslut att kännas överväldigande.
Men här är den tröstande sanningen: du är inte ensam om detta. Även om det ibland är obehagligt är ångest en upplevelse som vi alla delar, och en signal om att något behöver vår uppmärksamhet.
Ångest är inte bara en känsla. Den liknar ett larmsystem som är inkopplat i våra kroppar för att varna oss för potentiella hot. Men i dagens värld, där farorna inte alltid är lika tydliga som de brukade vara, kan vår hotdetektion ibland gå på högvarv och larma vid minsta tecken på problem.
Föreställ dig att våra hjärnor har dessa inbyggda reaktioner; när vi utsätts för stress eller upplever ett hot sätter våra kroppar igång med kamp-eller-flykt-reaktionen. Detta utlöser en kaskad av reaktioner, t.ex. frisättning av hormoner som epinefrin (adrenalin), som ökar hjärtfrekvensen och blodtrycket.
Dessa fysiska manifestationer av ångest- hjärtklappning, ytliga andetag - är kroppens sätt att förbereda sig för att konfrontera eller fly från en upplevd fara.
Att förstå den vetenskapliga och fysiologiska grunden för ångest kan ge bekräftelse på våra upplevelser. Vi kan också känna en viss lättnad, även om den är liten, eftersom vi vet att ångest är kroppens sätt att försöka skydda oss, även om det inte alltid är till hjälp eller behövs.
Ångest kan smyga sig in i varje hörn av vardagen och påverka vår mentala hälsa, vårt fysiska välbefinnande och våra sociala kontakter. De grumliga tankar (så kallad "hjärndimma"), spända eller ömma muskler och störda sömnmönster som ofta går hand i hand med ångestkänslor kan göra det svårt att fokusera på saker som är viktiga för oss, hålla igång vårt sociala liv och upprätthålla en känsla av balans och välbefinnande.
"Jag ser det på följande sätt: den instinktiva reaktionen på fara - stressreaktionen - består av kamp, flykt eller frysning. Dessa tre strategier hjälper oss att överleva fysiskt, men när de tillämpas på vår mentala och känslomässiga funktion får vi problem. När det inte finns någon fiende att försvara sig mot vänder vi oss mot oss själva. "Fight" blir självkritik, "flight" blir självisolering och "freeze" blir självabsorption, att bli låst i våra egna tankar"- Christopher K. Germer, The Mindful Path to Self-Compassion: Att befria sig från destruktiva tankar och känslor.
Att förstå skillnaden mellan vardaglig ångest och ångestsyndrom ger oss insikt i våra inre upplevelser och hur vi kan hjälpa oss själva.
Ångest är en naturlig del av att vara människa, men när den blir ihållande eller överväldigande är det viktigt att vara uppmärksam. Håll utkik efter tecken som:
Du kan också överväga att göra en enkel ångestskala: anteckna dina bekymmer och bedöma deras inverkan, från mild till allvarlig. Detta hjälper dig att prioritera copingstrategier genom att identifiera de mest plågsamma källorna till din ångest samtidigt som du utvecklar självkännedom.
Att söka stöd för att bearbeta dessa utlösande faktorer är ett modigt steg mot att hitta balans och frid.
Ångeststörningar är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna, och ungefär 4 procent av världens befolkning lider för närvarande av en ångeststörning. Trots att ångestsyndrom är så vanliga förblir de ofta oupptäckta eller obehandlade, vilket leder till att människor tvingas hantera sina symtom utan hjälp.
Även om det finns effektiva behandlingar är det tyvärr många som inte får det stöd de behöver. Hinder för behandling inkluderar, men är inte begränsade till, bristande medvetenhet om ångestsyndrom och deras behandlingsbarhet, begränsade investeringar i mentalvårdstjänster och stigma kring mentalvårdsfrågor.
Det finns många olika typer av ångestsyndrom, alla med olika orsaker och utlösande faktorer. Följande lista innehåller de vanligaste tillstånden.
Generaliserat ångestsyndrom (GAD) är ett vanligt psykiskt sjukdomstillstånd som kännetecknas av ihållande och överdriven oro för olika aspekter av livet, t.ex. arbete, relationer och hälsa, under minst sex månader.
Även om man vet att oron kanske inte är helt rimlig, hänger den kvar och är svår att skaka av sig. Personer med GAD kan också känna sig rastlösa och trötta, ha svårt att koncentrera sig, lätt bli frustrerade, känna sig spända i musklerna och ha svårt att sova.
Personer med social fobi känner sig ofta rädda eller illa till mods i sociala situationer. Att umgås med andra kan få dem att känna sig överdrivet självmedvetna och oroliga för att bli dömda eller göra misstag.
Som ett resultat kan de undvika situationer som utlöser dessa rädslor, vilket kan begränsa deras förmåga att leva ett normalt liv och interagera med andra på ett tillfredsställande sätt.Undvikande av utlösande faktorer kan i många fall upprätthålla vår ångest.
Selektiv mutism är ett ovanligt problem som ofta förknippas med ångest i sociala sammanhang. Det gör att individen inte kan tala i sociala sammanhang trots att hen har genomsnittliga språkkunskaper. Det är vanligt hos barn och förknippas främst med extrem blyghet eller social ångest. Selektiv mutism är ofta relaterat till diagnosen av andra ångeststörningar.
Även om separationsångest ofta förknippas med barn, är det en missuppfattning att det är begränsat till barndomen; vuxna kan också uppleva det. Det kännetecknas av en intensiv och ihållande rädsla för att skiljas från nära personer, t.ex. en nära anhörig eller ett barn.
Symtom på separationsångest inkluderar rädsla och ångest över att vara borta från hemmet eller nära och kära, och kan också vara ett symtom på medberoendebeteende. Det får ofta dessa individer att undvika att vara borta från dem de står nära; detta ger dem en känsla av kontroll över ångesten.
Dessa ångestsymtom beror ofta på oro eller katastroftankar om att något fruktansvärt kan hända deras nära och kära när de är borta från varandra.
Paniksyndrom innebär att en person drabbas av frekventa och oväntade panikattacker. En panikattack är en intensiv rädsla och obehag när det inte finns någon omedelbar fara. Panikattacker visar sig ofta genom fysiska symtom: hjärtklappning, snabb andning eller en känsla av att inte kunna andas, svettningar och okontrollerade skakningar.
Även om det vanligtvis inte finns någon verklig eller uppenbar utlösande faktor för dessa attacker (dvs. inget verkligt hot i det aktuella ögonblicket), kan de orsaka en känsla av överhängande undergång. Personer med paniksyndrom blir ofta trötta på grund av den fysiska påfrestning som panikattackerna innebär för kropp och själ. Personer kan utveckla panikångest över tid eller under perioder med hög oförutsägbarhet och stress.
I vardagen är rädslor ganska vanliga, särskilt under barndomen. Men när dessa rädslor blir intensiva och irrationella kan de tyda på specifika fobier, som är en del av ångestsyndrom.
Specifika fobier går utöver de vanliga reaktionerna på saker eller situationer, vilket gör det dagliga livet mer utmanande. Vissa människor kan ändra sina rutiner för att undvika att stöta på sin fobi, medan andra lider av intensiv ångest när de konfronteras med den.
Det finns fem undertyper av specifik fobi:
Ångest är en gemensam erfarenhet som påverkar många av oss. Dr. Gabor Maté menar att olösta rädslor gradvis kan förvandlas till långvarig ångest.
För dem som har upplevt trauman kan ångest bli en stor utmaning. Triggers, ibland subtila och oväntade, kan väcka tidigare sår, även om sambanden inte är omedelbart tydliga.
Ångestsyndrom uppstår genom ett komplext samspel mellan genetiska faktorer och miljöfaktorer. Stressande eller traumatiska händelser, familjehistoria, motgångar i barndomen, missbruk och andra hälsoproblem kan alla bidra till etiologin.
Flera viktiga faktorer spelar in när man överväger om ångest kräver professionell hjälp:
Att söka en korrekt diagnos i linje med de kriterier som beskrivs i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) är viktigt eftersom många individer tyvärr utstår åratal av lidande innan de får rätt vård.
Ångestsyndrom har ofta gemensamma fysiska, kognitiva och beteendemässiga drag. Diagnosen innebär att symtomen uppfattas som överdrivna och orimliga, med betydande lidande eller försämring som vanligtvis varar i sex månader eller mer.
Att diagnostisera ångestsyndrom är inte alltid helt enkelt. Det handlar om att matcha symtom med lämplig sjukdom, som var och en kännetecknas av specifika drag. Många människor upplever flera ångeststörningar eller, åtminstone, uppfyller kriterierna för flera tillstånd. Därför är det viktigt att identifiera och prioritera den mest besvärande ångesten för att vägleda behandlingsplaneringen.
Behandling av ångestsyndrom omfattar vanligtvis en kombination av psykologiska terapier och medicinering. Kognitiv beteendeterapi (KBT) och exponeringsterapi är vanliga behandlingsmetoder. KBT hjälper individen att känna igen och utmana sina tankemönster, som bidrar till ångest, medan exponeringsterapi innebär att man gradvis konfronteras med fruktade situationer eller föremål.
Läkemedel, som selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), ordineras ofta för att lindra symtomen. Det är viktigt att ta hänsyn till potentiella biverkningar och interaktioner när man väljer läkemedel.
Medan psykologiska terapier som KBT kan ge bestående fördelar efter behandlingen, kan ångestdämpande läkemedel ge mer omedelbar lindring. Att kombinera terapi och medicinering har förknippats med större förbättringar av livskvaliteten, även om individuella svar varierar.
Här finns skonsamma metoder som hjälper dig genom stunder av ångest och ger dig tröst och självkännedom på vägen:
Om du har upplevt trauma eller svår ångest är det viktigt att du söker professionellt stöd och vägledning. Denna egenvårdsövning utförs bäst tillsammans med utbildad personal inom mental hälsa som kan ge personlig vård och stöd som är skräddarsydd för dina behov.
"Ett annat sätt att se på meditation är att betrakta själva tankeprocessen som ett vattenfall, en ständig kaskad av tankar. När vi kultiverar mindfulness går vi bortom eller bakom vårt tänkande, ungefär som man kan hitta en utsiktspunkt i en grotta eller en fördjupning i berget bakom ett vattenfall. Vi ser och hör fortfarande vattnet, men vi befinner oss utanför strömmen. När vi övar på detta sätt förändras våra tankemönster av sig själva på sätt som ger näring åt integration, förståelse och medkänsla i våra liv, men inte för att vi försöker få dem att förändras genom att ersätta en tanke med en annan som vi tror kan vara mer ren. Snarare handlar det om att förstå våra tankars natur som tankar och vår relation till dem, så att de kan vara mer till vår tjänst än tvärtom", Jon Kabat-Zinn, Wherever You Go, There You Are
Prognosen för ångestsyndrom blir ljusare när behandling söks i tid. Vid sidan av professionell behandling är egenvård en hörnsten i hanteringen av ångest. Det innebär att man erkänner och benämner känslor, främjar mindfulness genom övningar som yoga nidra och tar itu med återkommande ångestmönster.
Genom att odla självkänsla och ett orubbligt engagemang för personlig utveckling kan individer navigera i ångestsjukdomens komplexitet med motståndskraft och medkänsla.
Att hantera ångest handlar om att hitta det som fungerar bäst för dig. Mindfulness, fysisk aktivitet, djupandningsövningar, tacksamhetsjournaler, stresshanteringstekniker och att söka stöd från nära och kära eller en psykolog är alla värdefulla verktyg för att hantera ångest.
Forskning tyder på att vissa kostvanor potentiellt kan lindra ångestnivåerna. Genom att äta mer frukt och grönsaker, tillsammans med omega-3-fettsyror, kan människor få lindring från ångestsymtom.
Att följa "hälsosamma" kostmönster och utforska frukostkonsumtion, ketogen kost och tillskott av mikronäringsämnen kan dessutom bidra till ångesthantering.
Att prioritera en balanserad och näringsrik kost är lovande för personer som söker holistiska metoder för att hantera ångest och förbättra det allmänna välbefinnandet.
Även om motion verkar lovande som en potentiell behandling av ångest är det svårt att få fram avgörande bevis på grund av bristen på data från rigoröst genomförda randomiserade kontrollerade studier (RCT).
Även om preliminär forskning tyder på att motion kan vara till nytta för att hantera ångest, krävs det mer omfattande studier för att kunna dra definitiva slutsatser om hur effektivt motion kan lindra symtomen.
Trots detta kan regelbunden motion i våra rutiner fortfarande ge många fysiska och mentala hälsofördelar, vilket främjar en känsla av vitalitet och motståndskraft på vägen.
Ångestsyndrom: Typer, orsaker, symtom och behandlingar
Effekt av behandlingar för ångestsyndrom: en metaanalys
Stress, panik och ångest | The Survivors Trust Resurser
Ångestsyndrom | Världshälsoorganisationen
Innehållet i denna artikel tillhandahålls endast i informationssyfte och är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Det rekommenderas alltid att rådgöra med en kvalificerad vårdgivare innan du gör några hälsorelaterade förändringar eller om du har några frågor eller funderingar kring din hälsa. Anahana ansvarar inte för eventuella fel, utelämnanden eller konsekvenser som kan uppstå vid användning av den information som tillhandahålls.